STRAFFRÄTTTrafikbrott
30 januari 2014

Dubbelbestraffning: dom för rattfylleri och körkortsåterkallelse förenligt med principen om ne bis in idem?

Fråga

Läste idag om EU-regler mot dubbelbestraffning.
Kort sagt så undrar jag om det går att göra något åt att jag blev dömd för grovt
rattfylleri, till 2 månaders fängelse, och att transportstyrelsen
drog in mitt körkort med 18 månaders spärrtid efter fängelsestraffet. Har nu
fått körkortstillstånd och måste ta körkort igen. Men anser att jag blev
dubbelbestraffad eftersom fängelsestraffet var avtjänat när körkortet drogs in.

Svar

Hej och tack för din fråga!

Principen Ne bis in idem ("icke två gånger i samma sak") kommer till
uttryck i artikel 4 i Europakonventionens
sjunde tilläggsprotokoll, samt i artikel 50 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Den avser att hindra att en person kan komma att
bli lagförd och straffad två gånger för samma gärning, i samma stat.

Rattfylleri
är ett brott som tillhör specialstraffrätten, dvs. det är ett brott som inte upptas
i brottsbalken utan i speciallagstiftning. Enligt 4 a § lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (TBL, se: https://lagen.nu/1951:649) döms för grovt rattfylleri en förare som har haft en alkoholkoncentration i blodet på minst 1,0
promille eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften (1 p.), till fängelse upp till två år. Notera
lagens rubrik ”… om straff…”: lagen regerar straff
för brott som begås i trafiken vid förande av motordrivet fordon.

För
att det ska kunna vara fråga om dubbelbestraffning,
straff två gånger för samma gärning
(eller ”samma sak”), måste följaktligen, juridiskt sett, ett körkortsingripande
i form av återkallelse också vara att anse som ett straff. Även om det för dig må synas som att du har blivit straffad
två gånger, är användningen av begreppen ”brott” och ”straff” strikt i
rättsliga sammanhang. Enligt 1:a avd. 1 kap. 1-2 § § Brottsbalken (BrB, se: https://lagen.nu/1962:700)
är brott en med uppsåt förövad gärning, som upptas i brottsbalken eller någon
av de specialstraffrättsliga författningarna (t.ex. TBL).
Vidare utgörs, enligt 1:a avd. 1 kap. 3 §, påföljderna
för brott av antingen straff – böter
och fängelse – eller övriga påföljder
– villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande
till särskild vård (vilka alltså inte ska ses som ”straff” i strikt
mening). I olika förvaltningsrättsliga sammanhang uppkommer emellertid inte sällan
fråga om olika sanktioner, t.ex. indragande av läkarlegitimation av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
(se t.ex. RÅ 2007 ref. 10, se: https://lagen.nu/dom/ra/2007:10) och indragande av körkort av Transportstyrelsen,
skall anses konstituera ”straff” – och om åtal mot t.ex. en läkare eller
bilförare då kommer i konflikt med principen om dubbelbestraffning.Det har
under en längre tid diskuterats om Skatteverkets utfärdande av skattetillägg för ett skattesubjekt som lämnat oriktiga uppgifter i sin
deklaration, i kombination med åtal
för skattebrott enligt skattebrottslagen (även det en specialstraffrättslig
författning, liksom TBL, se: https://lagen.nu/1971:69)
konstituerar sådan dubbelbestraffning som inte är förenlig med Europakonventionen.

Högsta
domstolen, HD, avgjorde nyligen frågan genom pleniavgörandet den 11 juni 2013
(NJA 2013 s. 502, se: https://lagen.nu/dom/nja/2013s502).
I domen konstaterades att det svenska systemet med dubbla sanktioner
(skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma
person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger
för samma brott enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde
tilläggsprotokoll och artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de
grundläggande rättigheterna.

Med domen avgjordes också frågan om vad som
ska gälla för de fall som tidigare avgjorts och vari dubbelbestraffning praktiserats.
Under vissa närmare specificerade förutsättningar kan resning beviljas för
dessa fall (http://www.hogstadomstolen.se/Resning-och-skattetillagg/).
Eftersom systemet med påförande av
skattetillägg och åtal för skattebrott för samma gärning, blev
oförenligt med europakonventionen först i och med Europadomstolens avgörande den 10 februari 2009 (målet
Zolotuchin mot Ryssland) begränsades möjligheten att ansöka om resning till personer
vars domar meddelats just efter den 10 februari 2009.

Körkortslagen (KörkL, se: https://lagen.nu/1998:488) upptar
bestämmelser om behörighet att föra motorfordon i
icke yrkesmässig trafik; vilken slags handling som bevisar sådan behörighet; körkortstillstånd
etc., se 1 kap. 1 § KörkL.
Lagens 5 kap. reglerar Körkortsingripanden, t.ex. återkallelse med
förordnande om spärrtid (den tid körkortet ska
vara återkallat). Om du tittar i 5 kap. 3 § 1 st. 1C p. kommer du
se att återkallelse av körkort förutsätter att körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till
vissa brott. Återkallelse är rentav
obligatorisk vid trafiknykterhetsbrott
där alkoholhalten i blodet varit särskilt hög. Huruvida
även detta system, som tillåter en kombination av att åtal väcks och körkort återkallas, strider mot
Europakonventionen är inte avgjort än.

Angående
interimistiska beslut – d.v.s. beslut som meddelas i avvaktan på att en
rättegång slutgiltigt ska avgöras – om återkallelse av körkort i avvaktan på åtal
för brott, har Hovrätten för västra Sverige meddelat dom den 21 november 2013 i
mål B 3351-13. Då fann Hovrätten att systemet inte var oförenligt med
Europakonventionen och principen om ne bis in idem.

Den 9
januari 2014 avgjorde Hovrätten för västra Sverige också mål nr B 1083-13. Den
tilltalade hade här överklagat till Hovrätten med yrkande om att åtalet skulle avvisas
p.g.a. förbudet mot dubbel bestraffning. Den tilltalade hade innan åtalet, genom
interimistiskt beslut, fått sitt körkort indraget och viss spärrtid utsatt. Hovrätten
kom fram till att med brottmålsprocessen som följde på beslutet om
körkortsåterkallelse inleddes inte ett nytt
straffrättsligt förfarande utan tidsmässigt och sakligt samband med själva
körkortsåterkallelsen. Inte heller nu ansågs således kombinationen av beslut om
körkortsåterkallelse och åtal ha kommit i konflikt med principen om ne bis in
idem.

För din
del innebär det att domen för rattfylleri och körkortsåterkallelsen inte utgör
dubbelbestraffning enligt rättsläget idag. Rättsläget är dock, vilket utvecklingen
på skatteområdet ytterst visat, inte statiskt. Det är bara att avvakta om de
nämnda Hovrättsdomarna upptas av Högsta Domstolen – och i sådana fall vad vår
högsta prejudicerande instans har att säga i frågan. Det måste dock noteras att
även om HD skulle komma fram till att också systemet med körkortsåterkallelse
och åtal för trafikbrott strider mot Europakonventionen, kommer möjligheten att
kunna ansöka resning sannolikt vara villkorade på motsvarande sätt som fastställdes
med målet av den 11 juni 2013.
Transportstyrelsens
webbplats om allt som rör körkort, se:http://www.korkortsportalen.se/
Jag hoppas
du fått svar på din fråga och önskar dig välkommen tillbaka med ytterligare
frågor!

Vänligen