Dödsbodelägare i egenskap av efterarvinge
Min pappa var omgift och dog 2003. Jag var enda barnet. Makan hade också ett barn. 1984 skrev dom ett testamente där all kvarlåtenskap skulle följa med den andra om en gick bort. När den andre gick bort skulle kvarvarande kvarlåtenskapen delas mellan oss två barn. Makan blev efter min pappas död sambo
fram till sin egen död tidigare i år. Makan och sambon hade skrivit ett liknande testamente som var skrivit mellan min pappa och makan. Skillnaden vara att det var sambons barn o makans barn som skulle ärva sambon och makan. Vid pappas död stod jag som förmånstagare på en försäkring och fick 11000kr utbetalt till mig. I dödsboet efter pappas död var de ca 100000 kr. Efter makans död finns det ca 50000 kvar på hennes konto.Nu frågorna.
Makans barn vill göra bouppteckningen själv. Får han göra det som dödsbodelägare?
Han påstår också att jag efter pappas bouppteckning Inte har något som helst med hans mammas bouppteckning att göra. Kan detta vara riktigt. Jag har inte fått ut min arvslott efter pappa för makan hävdade äb 3:1 vid pappas bouppteckning och det finns ett testamente mellan min pappa och hans maka.
Och sist. Vad är en förrätningsmans uppgift
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I och med att det i din fråga framgår att du inte har fått ut hela ditt arv efter din pappa förutsätter jag att du inte valt att påkalla jämkning av testamentet (7 kap 3 § ärvdabalken). Vidare framgår det inte om det funnits någon enskild egendom i din pappas äktenskap, jag kommer således utgå från att så inte är fallet när jag besvarar din fråga.
Innehållet i det testamente som din pappa upprättat tillsammans med sin maka får till följd att du får en ställning som efterarvinge och blir dödsbodelägare först i den efterlevande makens dödsbo (18 kap 1 § 3 st. ärvdabalken). Detta innebär vidare att du ska kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ärvdabalken).
I och med att det inte framgår några uppgifter kring värdet som din pappas maka fått genom bodelning vid din pappas bortgång kan jag inte ge några exakta uppgifter kring kvotdelen som du har rätt till som efterarvinge men jag kan illustrera tillvägagångssättet med ett exempel.
För enkelhetens skull förutsätter jag att det totala boet innan bodelning var värt 200 000 och att dödsboet efter din pappa och egendom tilldelad hans maka efter bodelning var 100 000 vardera. I och med att du fick ut 11 000 redan vid din pappas bortgång, i egenskap av förmånstagare får det dras bort från dessa 100 000 (3 kap 2 § ärvdabalken).
100 000 - 11 000 = 89 000
Din pappas maka fick således 100 000 kronor i bodelning och 89 000 kronor i arv med fri förfoganderätt.
Detta innebär att kvotdelen som du senare vid hennes bortgång har rätt till är 89 000 / 189 000 = 0,4709
Vid makans bortgång är dödsboet värt 50 000. Innan arvet efter henne kan fördelas måste det beräknas vilken del av boet som utgör arv från först avlidna maken, det vill säga din pappa.
50 000 x 0,47 = 23 500
Du har alltså rätt till 23 500 kronor i egenskap av din pappas efterarvinge.
Avslutningsvis gällande din fråga om förrättningsman tror jag du syftar på en skiftesman. Är delägarna i ett dödsbo inte överens vid arvskiftet kan en hos tingsrätten begära att få en skiftesman utsedd. Dennes uppgift är att fatta beslut kring skiftet, skulle en delägare vara missnöjd med utfallet kan beslutet överklagas till domstol (23 kap 5 § ärvdabalken).
Hoppas du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
