Dödsbodelägare har hanterat dödsboet utan andra dödsbodelägares samtycke
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag förstår dig, så har din och din brors mor gått bort, och din bror har företagit vissa handlingar med din mors egendom och gentemot dig som du inte medgett, och du undrar nu vad du kan göra.
Regler om arv och hur tillgångar efter en avliden person ska behandlas, finns huvudsakligen i ärvdabalken, och i brottsbalken finns vissa brott man kan göra sig skyldig till om man hanterar annans egendom utan behörighet.
Hur ska den avlidnes egendom förvaltas?
När en person avlider, skapas per automatik ett så kallat dödsbo efter denne. Det är en juridisk person som tar över alla tillgångar och skulder som den avlidne personen hade. En juridisk person kan vanligen inte ta hand om sig själv, utan för det krävs någon form av förvaltare. Om ingen särskild dödsboförvaltare har utsetts, ska efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta dödsboets egendom undertiden boet utreds (18 kap. 1§ ärvdabalken). Om din mor inte hade någon make eller sambo vid sin bortgång, och inte heller hade ett testamente med andra förmånstagare än dig och din bror, är det alltså du och din bror som är de enda dödsbodelägarna, och ska då förvalta boet tillsammans, och tillsammans företräda boet inför tredje man. Dödsboförvaltningens uppgift är att tillgodose samtliga rättsägares intresse, och förmedla kvarlåtenskapens överföring, var uppdraget upphör när kvarlåtenskapen har fördelats. Varje åtgärd ska alltså göras för att kunna avveckla den avlidnes egendom. Till dess att boets egendom kan tas om hand av samtliga dödsbodelägare, får den omhändertas av den som kan ta hand om den, och då har denna person en skyldighet att genast underrätta övriga dödsbodelägare (18 kap. 2§ ärvdabalken). Det krävs alltså som utgångspunkt enighet mellan dig och din bror för alla åtgärder som företas med din mors egendom.
Undantaget från den gemensamma förvaltningen, är åtgärder som inte tål att uppskjutas, som då får företas av någon av dödsbodelägarna om den andres samtycke inte kan inhämtas (18 kap. 1§ 1st ärvdabalken). Det gäller den delägare som på grund av omständigheterna står närmast till att ha möjlighet att vidta brådskande åtgärder som ej kan skjutas upp, och kan gälla både faktiska och rättsliga åtgärder. Tolkningen ska dock vara ganska vid för att just avvecklingen ska kunna ske smidigt särskilt gentemot tredje män, så som bank och andra borgenärer, men denna bestämmelse får inte åberopas enbart för att det är besvärligt att inhämta de andra delägarnas mening. Viktigt torde också vara om åtgärden bidrar till ökad eller minskad ekonomisk fördel för dödsboet, då syftet med en sådan åtgärd torde vara att rädda ekonomiska värden i dödsboet. Det låter inte som att det generellt är denna typ av åtgärder som din bror har gjort, medan vissa kontakter med bank och liknande vad gäller kanske försäljning av aktier eller liknande, kan anses vara godtagbara, om det är för att dödsboet inte ska gå med ekonomisk förlust, eller om han löst vissa skulder eller liknande som varit förfallna. Men vanligen behöver man även då inhämta ditt samtycke. Har du inte givit någon form av fullmakt för detta till din bror, torde han ha handlat utanför sin behörighet. I vissa hänseende kan tystnad från din sida dock också tolkas som ett samtycke, alltså om din bror har meddelat dig att han avser vidta en viss åtgärd, och du inte motsatt dig det, kan det anses som ett tyst samtycke. Men utgångspunkten är som sagt att det måste funnits möjlighet att lämna samtycke i de allra flesta fall av åtgärder.
Åtgärder kring bouppteckning
En bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om Skatteverket inte förlänger tiden (20 kap. 1§ ärvdabalken). Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, ska bestämma tid och ort för bouppteckningen, och utse två trovärdiga gode män att förrätta bouppteckningen. Samtliga delägare ska kallas i god tid till förrättningen (20 kap. 2§ ärvdabalken). Detta innebär alltså att du ska ha kallats till bouppteckningen. Av bouppteckningen ska framgå vilka som närvarat vid den, och om någon som skulle ha kallats inte har närvarat, ska det bifogas bevis om att denne blivit kallad i tid (20 kap. 3§ ärvdabalken). På bouppteckningen ska även den avlidnes tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödsfallet (20 kap. 4§ ärvdabalken). Innan bouppteckningen är gjord, är det alltså viktigt att dödsbodelägare inte tar saker från boet, eller liknande, för att det är just egendomen vid dödsdagen som ska ingå i bouppteckningen. De som vårdar boet, och alla delägare, ska lämna uppgifter om boet i bouppteckningen (20 kap. 6§ ärvdabalken). Bouppgivare och dödsbodelägare ska på handlingen på heder och samvete intyga att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga, och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats (20 kap. 6§ 2st ärvdabalken). Därefter ska bouppteckningen inom en månad från dess upprättande, ges in till Skatteverket, och Skatteverket får inte registrera bouppteckningen om det framgår att bouppteckningen inte är lagenlig (20 kap. 9§ ärvdabalken).
Ovan innebär alltså sammantaget, att du ska ha blivit kallad till bouppteckningen, och om du inte varit närvarande, ska din bror bifoga till Skatteverket något bevis för att du blivit kallad, vanligen är det ett intyg om rekommenderat brev. Om du inte fått någon kallelse, ska Skatteverket inte godkänna bouppteckningen. Om Skatteverket godkänner bouppteckningen innebär det alltså att din bror antingen kan bevisa att han skickat en kallelse, eller så har han förfalskat din namnteckning och sedan själv på heder och samvete undertecknat handlingen. Annars kan Skatteverket inte godkänna bouppteckningen.
Vilka följder kan din brors handlande få?
Civilrättsliga vägar
Om en dödsbodelägare orsakar skada genom sin förvaltning av dödsboets egendom, är denna skyldig att ersätta denna skada (18 kap. 6§ ärvdabalken). Har någon av hans åtgärder alltså inneburit ekonomisk skada för dödsboet, antingen genom att han tagit något ur boet åt sig själv, eller gjort en handling som inneburit en förlust för boet, så blir han skyldig att återbära eller betala för skadan. Det kan även vara så, att om din bror har sålt egendom eller ingått liknande avtal med tredje man, utan att vara behörig att göra det, kan rättshandlingen återkrävas om den tredje mannen inte var i god tro (NJA 1996 s. 607).
Misstänker du att testamentet är falsk, kan du också väcka klander i domstol över detta (14 kap. 5§ ärvdabalken), vilket ska ske inom sex månader från det att du delgavs testamentet.
Om skatteverket registrerat bouppteckningen trots att den är förfalskad eller innehåller felaktiga uppgifter, kan du överklaga denna inom tre veckor. Läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.
Straffrättsliga vägar
De huvudsakliga följderna av din brors agerande är dock straffrättsliga. Äganderätten till den avlidnes egendom tillhör dödsboet, till dess att arvskifte har genomförts. Äganderätten övergår alltså inte till dödsbodelägarna, vilket innebär att vissa åtgärder med egendomen kan vara brottsliga. Avgörande för vilken typ av brott det rör sig om, är om din bror haft rätt att förvalta egendomen eller inte, vilket i stort beror på ovan resonemang, om ditt samtycke kan anses lämnats tyst, om det varit brådskande eller liknande, och andra omständigheter som jag inte känner till. Det kan handla om brott i 8 kap. brottsbalken, om han inte haft rätt att förvalta egendomen, och det kan handla om brott i 10 kap. brottsbalken om han haft rätt att förvalta det, men gjort det på fel sätt.
Om din bror har tagit saker ur boet, kan brott så som stöld (8 kap. 1§ brottsbalken) och förskingring (10 kap. 1§ brottsbalken) vara aktuella. Den största skillnaden är att förskingring gäller när en person tillgodogör sig egendom som anförtrotts denne och som denne är redovisningsskyldig för. Det handlar alltså huvudsakligen om din bror har tagit saker som han har rätt att förvalta eller inte, men bådadera kan vara brottsliga. Om din bror genom handlingar dock inte avsett att behålla egendom, utan egentligen bara hanterat den felaktigt, genom att sälja den till annan, eller hanterat bankkonton utan rätt till det, kan det handla om andra brott så som egenmäktigt förfarande (8 kap. 8§ brottsbalken), eller om det är egendom som han har rätt att förvalta, men som han exempelvis förstört eller gett bort eller allmänt går utanför sin befogenhet, kan det röra sig om olovligt förfogande (10 kap. 4§ brottsbalken). Detta kan vara aktuellt om han omhändertagit egendom i boet eller hanterat konton utan att du samtyckt till det.
Vad gäller hanteringen av bouppteckningen, torde det mest aktuella vara om han har förfalskat din namnteckning, vilket kan utgöra brottet urkundsförfalskning (14 kap. 1§ brottsbalken), och att han själv undertecknat att bouppteckningen stämmer, fast att den inte gör det, vilket kan utgöra brottet osant intygande (15 kap. 11§ brottsbalken). Att förfalska din namnteckning i andra handlingar, är också urkundsförfalskning.
Urkundsförfalskning kan också bli aktuellt om din bror förfalskat ett testamente och er mors underteckning. Om förfalskningen dessutom skett i syfte att fördela ett arv med innebörden att det ger honom vinning, och förlust för någon annan, kan det även vara fråga om brottet bedrägeri (9 kap. 1§ brottsbalken). Urkundsförfalskning utgör vanligen en grund för att bedrägeriet ska anses som grovt (9 kap. 3§ brottsbalken), men bedöms brotten inte som grova, eller om båda brotten bedöms som grova, kan man dömas både för urkundsförfalskning och bedrägeri.
Sammanfattning och råd
Sammantaget, så är utgångspunkten för förvaltningen av ett dödsbo, att dödsbodelägarna gemensamt ska göra detta. Det innebär alltså att din bror som utgångspunkt måste inhämta ditt samtycke till all förvaltning. Om han inte gjort detta, får han ändå företa vissa handlingar utan ditt medgivande, om det inte kunnat inhämtas. Denna bedömning kan vara vid, men ska inte användas slentrianmässigt. Det kan också vara så att han kan argumentera för ditt samtycke, om han upplyst dig om vissa åtgärder, och du inte protesterat. Vid bedömningen måste man beakta samtliga omständigheter i situationen, vilka jag inte känner till, och kan därför inte ge dig ett helt säkert svar på huruvida han handlat utanför sin befogenhet, men baserat enbart på dina uppgifter lär han ha gjort det. Om han inte kan bevisa att du kallats till bouppteckningen, så måste han förfalska din namnteckning för att få den registrerad hos Skatteverket, vilket är ett brott. Att förfalska ett testamente är också ett brott.
Hans förehavanden kan hanteras genom civilrättsligt förfarande, alltså genom att du väcker talan mot honom, avseende exempelvis skador han orsakat dödsboet, eller klandrar testamentet så som falskt, och att överklaga bouppteckningen hos Skatteverket. Observera att det i en sådan process är du som ska bevisa det du hävdar. Vidare kan hans förehavanden också bli föremål för en straffrättslig process, både de handlingar han företagit avseende egendomen i boet, om han sålt, behållit eller på annat sätt utan behörighet hanterat egendomen, och förfalskningen av bouppteckningen och testamentet. Vilka brott som blir aktuella beror främst på hur bedömningen av hans behörighet görs av varje enskild åtgärd.
Sammantaget rekommenderar jag dig att väcka civilrättslig klandertalan i tingsrätt avseende testamentet, om du tror att det är förfalskat. Annars förlorar du denna rätt civilrättsligt, läs mer om processen här. Om bouppteckningen skickats till Skatteverket, kan du även försöka kontakta dem och meddela att den är förfalskad och innehåller felaktiga uppgifter, alltså överklaga den. Om bouppteckningen inte är klar, rekommenderar jag även starkt att du ansöker om att tingsrätten ska utse en boutrednings- och skiftesman, då det verkar behövas att någon utomstående tar hand om boet och skiftar arvet. Läs mer om det här. Vad gäller de brottsliga förfarandena, rekommenderar jag dig att polisanmäla det, och det är då polisen och åklagaren som avgör vilka brott som kan vara aktuella. Det viktigaste är att du berättar alla åtgärder han gjort och ger in eventuellt underlag för detta, exempelvis SMS eller liknande. Du behöver inte ange vilka brott du anser gäller. Du kan göra anmälan antingen genom att ringa 114 14, besöka en polisstation, eller i vissa fall på polisens hemsida.
Om du önskar vidare vägledning om dina nästa steg, utredning, hjälp med kontakter eller författande av stämningsansökning till tingsrätten, kan vår juristbyrå vara behjälplig, men huvudsakligen i de civilrättsliga delarna och inte de straffrättsliga. Om du önskar komma i kontakt med vår juristbyrå kan du återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
