Den fria förfoganderätten för efterlevande make och gåva till bröstarvinge

2019-10-17 i Testamente
FRÅGA
Min farmor har nyligen dött och efterlämnar en del pengar. Vi är 6 st bröstarvingar men hon har i sitt testamente skrivit att en av bröstarvingarna ska få ärva all kvarlåtenskap efter att vi andra fått 50% av det vi har rätt till. Hon har även skrivit ett gåvobrev till denna bröstarvinge där hon ger honom 900000, något som ska ses som en gåva och inget förskott på arv. Kan vi andra bestrida detta på något sätt? Behöver gåvobrevet ha funnits i en viss tid för att det ska vara giltigt? Min farmor va änka och ärvde vår farfar när han dog. Det finns inget testamente efter honom. Räknas då inte dessa 900000 även som farfars pengar? Har hon då rätt att ge bort hela denna summan till bara en bröstarvinge?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Grundläggande arvsrätt:

Svensk rätt följer parentelprincipen vilket innebär att arvingarna delas upp i arvsklasser med olika rätt till arvet. Enligt 2 kap. Ärvdabalk (ÄB) delas arvingarna upp i tre arvsklasser där varje arvsklass tar lika del i kvarlåtenskapen. Om en arvinge avlidit finns en generell rätt för dennes barn att träda i hans eller hennes ställe enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB (om barnet avlidit går rätten vidare till eventuella barnbarn och så vidare).

Bröstarvingar är den avlidnes barn och dessa är de första som ärver, finns inga barn går arvet vidare till föräldrar eller syskon och sist ärver mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar, eller morbröder (2 kap. 1–3 §§ ÄB).

I din fråga står det att din farmor är arvlåtare men du skriver också att ni är 6 bröstarvingar (alltså barn). Jag utgår i mitt svar från att alla 6 är arvtagare i första arvsklassen (alltså att alla antingen är barn till arvlåtaren eller är barnbarn till arvlåtaren men att föräldern avlidit och rätten att träda in i förälderns ställe enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB utnyttjas). Observera att om din farmor t.ex. hade 4 barn och ett av barnen har tre barn men har avlidit, delas arvet först på fyra (din farmors barn) och barnen till det avlidna barnet får dela på den delen som skulle tillfallit honom eller henne. Arvet ska alltså inte delas lika mellan barn och barnbarn.

Rätt till laglott:

Bröstarvingarnas rätt till arv skyddas genom laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB) och en förälder kan alltså genom testamente inskränka sina barns arvsrätt till hälften.

Testamentet som du beskriver är alltså inte ogiltigt.

Gåvor till bröstarvinge:

Enligt 6 kap 1 § ÄB är gåvor till bröstarvinge som föreskriver att det ska ses som en gåva och inte som förskott på arv i regel giltiga.

För att hindra att laglottsreglerna kringgås genom att arvlåtaren skänker bort egendom under livstiden finns dock det så kallade förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Det förstärkta laglottsskyddet gäller gåvor vars syfte är att likställa med testamente (gåvor för dödsfalls skull). Det finns två typer av sådana gåvor, dels gåvor som sker strax före dödsfallet, dels gåvor där givaren behållit nyttjanderätten till egendomen. Om det föreligger en laglottskränkande gåva som uppfyller lagens rekvisit ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av laglottens storlek. Man ska beakta det som att gåvan är ogiltig till den del som kränker laglotten, det vill säga som om egendomen fortfarande finns kvar i dödsboet. Vill en bröstarvinge påtala att en gåva kränker laglotten måste han eller hon väcka talan mot gåvotagaren vid domstol inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.

Arv efter avliden make:

Makes arvsrätt regleras särskilt i 3 kap. ÄB. När den ena maken avlider sker en bodelning enligt äktenskapsbalken vilket kortfattat innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas på två, den delen kallas för giftorättsandel. Din farmor ärvde din farfars giftorättsandel med fri förfoganderätt om inte annat angavs. Det innebär att din farmor fritt fick förfoga över egendomen (ex. sälja, konsumera eller ge bort) men inte genom testamente disponera över den andel som innehades med fri förfoganderätt. Den först avlidnes arvingar i första och andra arvsklassen har rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider enligt 3 kap. 2 § ÄB. Vid bodelningen utgör den avlidne makens giftorättsandel en kvot av den efterlevande makens totala egendom (om ex. inga särkullbarn finns och ingen enskild egendom är kvoten ½), när den efterlevande maken går bort ska denna andel som härrör från den först avlidne maken tillfalla hans eller hennes efterarvingar.

Detta innebär alltså att alla som har arvsrätt från din farfar (hans bröstarvingar) har rätt att få efterarv från honom om han inte skrivit något testamente. Låt säga att kvoten var ½ (att arvet från din farfar utgjorde hälften av din farmors totala egendom efter bodelningen), det innebär att din farmors kvarlåtenskap först ska delas på hälften och den ena andelen anses då komma från din farfar. Den delen ska då delas lika mellan hans arvingar. Den andra delen får din farmor förfoga över genom testamente och hennes förordnande om att en får hela kvarlåtenskapen förutom de andra bröstarvingarnas laglotter gäller för hennes del av kvarlåtenskapen.

Undantag från den fria förfoganderätten:

Huvudregeln är alltså att den efterlevande maken fritt får förfoga över den ärvda andelen t.ex. genom att sälja eller konsumera den. För att regeln om att den efterlevande maken inte får inkräkta på efterarvingarvingarnas rätt till efterarv lätt ska kunna kringgås har en regel införts i 3 kap. 3 § ÄB. Där stadgas att även andra benefika rättshandlingar än testamente som den efterlevande maken gör efter den först avlidne makens död inte ska tillåtas gå ut över efterarvingarna. Om den efterlevande maken genom gåva eller jämförlig handling, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakar en väsentlig minskning av sina tillgångar, har den först avlidnes arvingar rätt till ersättning vid fördelning efter båda makarnas död (3 kap. 3 § ÄB). Kravet på "väsentlig minskning" har tidigare i doktrin och rättstillämpning uppfattats som en minskning på ca. 10 %. Högsta domstolen har dock uttalat att minskningen ska vara i vart fall en fjärdedel - alltså 25% (NJA 2013 s. 736).

Sammanfattning:

I ditt fall innebär alltså detta att ni dels kan påtala att gåvan kränker laglotten enligt 7 kap. 4 § ÄB, dels att gåvan väsentligt minskat din farmors tillgångar och därmed ska anses ingå i kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 3 § ÄB. Vidare innebär regleringen att din farmors testamente om att 5 av 6 arvingar endast får sin laglott är giltig på den andel av kvarlåtenskapen som hon har full förfoganderätt över men ogiltig på den andel som hon ärvt av din farfar och därmed endast har fri förfoganderätt över. Den andelen har alla av din farfars arvingar rätt att ta lika del av om inget annat stadgats i testamente av din farfar.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Elise Sohlberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2292)
2019-11-20 Hur tolkar man ett testamente med flera scenarion?
2019-11-19 Kan man upprätta ett eget testamente?
2019-11-19 Svägerska får vara vittne vid upprättande av testamente
2019-11-18 Klagande av testamente

Alla besvarade frågor (74733)