Bröstarvinges arvsrätt och testamente till förmån för annan

FRÅGA
jag har blivit allvarligt sjuk och vill ej att min son , som jag ej träffat på 10 år, skall ärva , utan vill ge dem till min syster som gåva. 1.det borde vara ok? tillgångarna finns i form av kontanter ,försäkringar och värdepapper, som kan säljas och realiseras dock till en viss förlust 2. bör jag skriva ett gåvobrev? eller 3. kan jag realisera allt och bara ge henne kontanter?4. kan sonen begära jämkning på ev. arv vid mitt frånfälle? 5. kan systern bli återbetalnings skyldig? 6. bör ett gåvobrev bevittnas där det framgår att jag är vid mina sinnens fulla bruk? det rör sig om c:a 5 milj. 7. eller är det bara enklast att föra över beloppet och upprätta ett gåvobrev? 8. kan min syster få några bekymmer?
SVAR

Hej!

Jag beklagar att du har blivit sjuk.

Din son är din bröstarvinge. Bröstarvingar ingår enligt Ärvdabalk 2 kap 1 § i den första arvsklassen och ärver före andra släktingar. Arvslotten är det som en bröstarvinge får ut om inget testamente finns - Om du har en son, ingen efterlevande make och inget testamente kommer din kvarlåtenskap tillfalla din son i arvslott. Bröstarvingar har en ovillkorlig rätt att få ut sin laglott, vilket är lika med hälften av arvslotten.

Om du skulle ge bort all till egendom till din syster genom att skriva ett gåvobrev kan din son angripa detta Ärvdabalken 7 kap 4 §. Denna paragraf skyddar en bröstarvinges rätt till laglott, och fungerar alltså som ett förstärkt laglottsskydd. För tillämpningen av paragrafen/för att gåvan ska vara möjlig att juridiskt ifrågasätta finns ett antal svårtolkade rekvisit som måste vara uppfyllda.

1. Arvlåtaren (du) har under din livstid givit bort egendom i gåva.
2. Gåvan är att likställa med ett testamente - Syftet med gåvan är att undandra lagfäst arvsrätt för bröstarvinge eller liknande

--> Gåvor som kan uppfylla kraven i p. 1-2 brukar sägas vara gåvor som inte medför några ekonomiska konsekvenser för gåvogivaren - Det rör sig således om egendom som du inte har något behov av under resten av din levnadstid.

samt

3. Att särskilda skäl inte talar emot att tillämpa denna regel om förstärkt laglottsskydd

Din son kan enligt andra stycket i denna paragraf göra gällande denna paragraf inom ett år från det att bouppteckning efter dig görs. Efter ett års tid är det inte möjligt för din son att åberopa denna paragraf.
- Om paragrafen tillämpas ska din sons laglott beräknas som om gåvan till din syster aldrig skett.
- Det är din son som har bevisbördan att du gav bort din egendom till din syster för att förhindra/påverka hans arvsrätt efter dig.
- En bröstarvinge kan under vissa förutsättningar kräva återgång av gåvan eller ersättning från gåvotagaren/din syster.

Varken vid gåva av lös egendom eller av fast egendom krävs det bevittning, se Gåvolagen 1§ samt JB 4 kap 1 § och 29 §. Att låta ett gåvobrev bevittnas har dock fördelar ur bevissynpunkt.

Låt oss istället anta att du upprättar ett testamente. Då aktualiseras istället Ärvdabalken 7 kap 3 § vilken gör det möjligt för din son att påkalla jämkning av testamentet för utfående av sin laglott. Tidsfristen är 6 månader efter det att din son fick ta del av testamentet. För att påkalla jämkning måste han giva sitt anspråk till känna för testamentstagaren/din syster eller väcka talan mot henne.

Återigen uppmärksammar jag huvudregeln att bröstarvingar har en lagstadgad rätt till laglott. Således kan såväl ett gåvobrev eller testamente klandras av din son och orsaka framtida tvister mellan honom och din syster om dins sons rätt till laglott kränks.

Med vänlig hälsning,

Stina Bagge
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (825)
2020-07-02 Vad kan man göra för att sitta kvar i orubbat bo vid makes bortgång när det finns särkullbarn?
2020-06-30 Vad händer med uppskov vid försäljning av bostad om man avlider?
2020-06-30 Vad händer då dödsboets tillgångar inte täcker begravningskostnaderna?
2020-06-29 Förmånstagarförordnande och dödsbo

Alla besvarade frågor (81689)