Boendekostnader under perioden betänketid till bodelning
Vi har skickat in skilsmässoansökan. Vi äger vår bostadsrätt 50/50. Jag vill sälja men mannen vägrar. Han hänvisar till att vår snart 10 årga dotter inte ska behöva flytta och att han inte har råd med att köpa ut mig samt särskilda skäl. Jag tror att han bara vill vara besvärlig. Min dotter säger att hon inte vehöver/vill bo kvar i huset varannan vecka.
Jag har skaffat mig en hyresrätt. Han säger atr enda sättet att lösa detta är att jag stämmer honom till tvångsförsäljning. Och att jag ska betala hälften av hans boendekostnad under den tiden för processen. Han tjänar över 15000 kr mer än jag månaden.
Vilka rättigheter har jag? Hur ska jag gå vidare?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.
När ni ännu inte hunnit göra en bodelning bör inte tvångsförsäljning vara aktuellt. Det är fördelaktigt att komma överens om hur era egendom ska delas i en bodelning. I bodelningen kan man skifta värdet av bostaden och den övertagande parten betalar den andra hälften av marknadsvärdet. Om detta är omöjligt kommer ni att vara samägare av fastigheten, såsom det är reglerat i lagen om samäganderätt, efter bodelningen. Vid den tidpunkten kan det bli aktuellt med en tvångsförsäljning om ingen av er har råd eller vill köpa ut den andra parten.
Kan ni inte gemensamt lösa ovanstående så har ni att ansöka om en bodelningsförrättare i tingsrätten. Denna kommer då tvinga fram en lösning enligt ovan ordning.
Samtidigt så är du inte bunden av det ditt ex anger. Du ska inte behöva betala för dennes boende under tiden fram till att ni får till en bodelning.
Hur frågan om boendekostnaderna ska lösas är dock oreglerad i lagstiftningen. Det är därför av vikt att luta sig mot domstolsavgörande från Högsta Domstolen (HD). Här framkommer det att den som bor kvar ska stå kostnaderna för det boendet, exempelvis avgifter, vatten, el, ränta på bolånen, med mera. Amorteringar och fastighetsskatt behöver den kvarboende dock inte betala. Den som flyttar betalar istället för den nya bostaden.
Om ditt ex inte betalar kostnaderna för boendet bör de tas upp som ett kostnadsanspråk vid bodelningen. Du har inte betalningsskyldighet för de poster som enbart är förknippade med ert tidigare gemensamma boende men det är inte rekommenderat att sluta betala räkningarna som du också står som avtalspart för. Du får begära ersättning för dem i bodelningen istället.
Drar processen ut på tiden kommer också ditt ex att i slutändan behöva betala en nyttjandeersättning till dig för hälften av bostaden. En ny princip etablerades av Högsta domstolen år 2006. I målet NJA 2006 s. 206 fann HD att en kvarboendes rätt att utan ersättning bo kvar i den gemensamma bostaden borde begränsas till ett par månader och att det rentav borde vara möjligt att kräva ersättning av den kvarboende redan från separationen. Om du har flyttat frivilligt bör dock ersättning inte utgå direkt. Detta är en fall till fall bedömning och det går inte exakt att säga när ersättningsskyldigheten för den kvarboende uppstår. Blir det en tvist om detta kommer domstolen att beakta era personliga förhållanden. Om du betalar för en annan bostad finns det ett utökat ansvar för ditt ex att utge ersättning.
Sammanfattningsvis är utgångspunkten att ditt ex ska betala boendekostnaderna för er tidigare bostad. Drar bodelningen ut på tiden kommer denne också behöva betala "hyra" till dig för din halva av bostaden.
I många fall vid seperation skapar känslor irrationella beslut. För att lösa detta kan man med fördel anlita en jurist som oberoende medlare, med målet att åstadkomma en bodelning. Detta är inte alltid ett alternativ eftersom kostnaden för bodelningen då ökar. Jag föreslår att du visar detta svar för ditt ex och om ni har gemensamma frågor kring mitt svar kan ni återkomma till mig på jesper.lublin@lawline.se.
Med vänlig hälsning,
Jesper Lublin
