Bodelning vid äktenskapsskillnad

2019-10-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA
HejMin man och jag ska skiljas. Vi har en bostadsrätt tillsammans och tre barn. Vi har lån på den idag 980 000kr. Hur fungerar det om jag skulle vilja lösa ut honom från den? Sen alla saker vi har i lägenheten? Delar man upp dem eller hur fungerar det?Han låna pengar av mig när kronofogden var på hans företag. Det var en summa på 250.000kr som jag fortfarande inte har fått tillbaka. Hur fungerar det då?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det framgår inte i din fråga om något äktenskapsförord finns så jag kommer i mitt svar utgå från att ett sådant inte har skrivits.

Angående skulden som din man inte har betalat utgår jag från att ett skuldebrev eller liknande upptecknats som visar att lånet var just ett lån och inte en gåva. Om detta inte skett kan det bli en tvistefråga huruvida handräckningen anses vara ett lån eller en gåva.

Vad ingår i bodelningen mellan makar?

Vid äktenskapsskillnad delas makars egendom in i giftorättsgods och enskild egendom. Giftorättsgodset är den egendom som ska bli föremål för bodelning och definieras i 7 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) som den egendom som make har och som inte är enskild egendom enligt 7 kap. 2 § ÄktB. Huvudregeln är alltså att all egendom som makarna har i äktenskapet är giftorättsgods om den inte är enskild egendom enligt 7 kap. 2 § ÄktB.

Ett undantag till huvudregeln finns i 10 kap. 2 § ÄktB där det stadgas att viss egendom inte ska ingå i bodelningen på grund av sin speciella karaktär (exempelvis personlig egendom som är uteslutande avsett för personligt bruk). Ytterligare ett undantag görs för särskild egendom i 10 kap. 3 § ÄktB där det stadgas att rättigheter av personlig art inte ska ingå i bodelningen (exempelvis rätt till skadestånd, upphovsrätt, pensionsrättigheter, mm.).

I ditt fall kommer alltså bodelningen innefatta dels bostadsrätten, dels sakerna ni har i lägenheten om sakerna inte faller under 7 kap. 2 § ÄktB eller är personlig egendom enligt 10 kap. 2 § ÄktB.

Bouppteckning:

Det första som sker under en bodelning är att en bouppteckning görs vilket innebär att makarnas skulder och tillgångar ställs upp så att det speglar de verkliga ägarförhållandena på brytdagen (9 kap. 7 § ÄktB).

I ditt fall ser det förenklat ut på detta sätt:

Jag har för sakens skull hittat på att bostadsrätten har ett marknadsvärde på 4 miljoner kr och att ni har gemensam egendom värt 1 miljon kr. Jag har i det här fallet inte alla uppgifter men här ska alltså alla skulder och alla tillgångar som vardera maken har ska upptecknas.

Giftorättsgods:

Make A:

Bostad 2 000 000 krEgendom 500 000 kr

Make B:

Bostad 2 000 000 kr Egendom 500 000 kr

Skulder:

Make A:

Bostadslån 490 000 kr

Make B

Bostadslån 490 000 kr Skuld till make A 250 000 kr

Andelsberäkning:

När bouppteckningen är gjord ska makarnas andelar i boet beräknas – den så kallade andelsberäkningen (11 kap. 1 § ÄktB). Här sker gäldsteckningen vilket innebär att vardera maken får ta undan så mycket av sitt giftorättsgods som behövs för att betala de skulder som fanns på brytdagen (11 kap. 2 § ÄktB). Finns enskild egendom som är belånad är huvudregeln att dessa skulder ska täckas av värdet på den enskilda egendomen men om värdet på den enskilda egendomen inte räcker till får det som saknas täckas av giftorättsgods enligt 11 kap 2 § 2 st. ÄktB.

Det som återstår av giftorättsgodset hos vardera maken efter gäldsteckningen (nettoöverskottet) ska läggas samman och hälftendelas enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Det som räknats fram genom hälftendelningen kallas vardera makens giftorättsandel och anger hur mycket vardera maken har rätt att erhålla netto efter det att skulderna avräknats.

I ditt fall ser det förenklat ut såhär:

Summa tillgångar:

Make A: 2 500 000 kr

Make B: 2 500 000 kr

Summa skulder:

Make A: 490 000 kr

Make B: 740 000 kr

Nettoöverskott:

Make A: 2 010 000 kr

Make B: 1 760 000 kr

Giftorättsandel:

2 010 000 + 1 760 000 = 3 770 000

3 770 000 / 2 = 1 885 000

Giftorättsandelen är alltså 1 885 000 för vardera maken.

Lottläggning:

När andelarna beräknats ska egendomen fördelas mellan makarna, det vill säga man ska bestämma vem som får vilken egendom och vem som ska betala vilka skulder. Huvudregeln är att om makarna inte är överens har vardera maken rätt att behålla sin egendom (11 kap. 7 § ÄktB) men när det kommer till den gemensamma bostaden och bohaget har den som har det största behovet av bostaden och bohaget rätt att få detta på sin lott oavsett vem som äger det om detta är skäligt (11 kap. 8 § ÄktB). För att utjämna obalans blir den make som får mer egendom än vad den har rätt till skyldig att utge skifteslikvid (en summa pengar) till den andre maken.

I ditt fall ser det förenklat ut såhär:

Jag utgår här från att du ska ta över bostaden och lånet. På din andel hamnar alltså hela bostadslånet och din make har endast skulden till dig kvar på sin andel. Vid lottläggningen hamnar sedan bostaden på din lott. Hur ni vill fördela egendomen är helt upp till er själva, i exemplet nedan delar jag upp det så att ni behåller hälften var.

Andel:

Make A:

Giftorättsandel 1 885 000Gäldsteckning 980 000 (hela bostadslånet)

Summa: 2 865 000

Make B:

Giftorättsandel 1 885 000 Gäldsteckning 250 000 (endast lånet från Make A)

Summa: 2 135 000

Lott:

Make A:

Bostad 4 000 000 Egendom 500 000

Summa: 4 500 000

Make B:

Egendom 500 000

Summa: 500 000

Som du ser får du en summa på 4,5 miljoner i lottläggningen och din make får en summa på 500 000. Det innebär att du har ökat 1 635 000 från din andel (4 500 000 - 2 865 000) och din make har förlorat motsvarande summa (2 135 000 – 500 000). Detta innebär att du skulle behöva betala denna summa till din make som ersättning för att du får behålla bostaden.

Skulden för lånet får du sedan kräva tillbaka av din make i efterhand.

Sammanfattning:

För att sammanfatta så måste du och din make göra en bouppteckning med alla era skulder och tillgångar. Sedan ska ni täcka era skulder med giftorättsgodset. Sist sker andelsberäkning och lottläggning där ni fördelar egendomen mellan er och då lägger ni över huset på dig och du utger en skifteslikvid till din make i ersättning. Slutligen får du kräva återbetalning på skulden din make har gentemot dig. Observera att lagen föreskriver att det över bodelningen ska upprättas en skriftlig handling som ska undertecknas av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB).

Hoppas du fick svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Elise Sohlberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll