Bodelning till make medför mindre arv till arvingar

Question

Jag och min hustru har två gemensamma barn och äger båda vår bostadsrätt.

Under det som kallas ” bodelning under pågående äktenskap” avser jag att lämna min del av ägandet till min hustru som då kommer att äga hela bostaden. Förfarandet och registreringen vid Skatteverket är tydligt beskrivet på Skatteverkets hemsida men två frågor återstår:

1. Är denna form av bodelning förenat med någon annan kostnad än den för anmälan (275 kr), t.ex. beskattning?

2. Innebär denna bodelning att mina två barn i tidigare äktenskap då inte kan kräva del av bostadsrättens värde vid min död.

Avsikten med denna bodelningen är att min hustru ska kunna bo kvar i bostaden om jag dör. Om jag dog idag skulle mina barn i tidigare äktenskap kunna begära ut sin del, vilket skulle tvinga min hustru att sälja eller ta lån utöver sin ekonomiska förmåga. Bostadsrättens värde har sedan vårt inköp 1992 ökat från 100 000 kr till c:a 3,5 miljoner.

Mvh

Answer 1

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag hade tänkt besvara dina frågor på samma sätt som du ställt dem. Detta svar är någorlunda långt, men en sammanfattning följer längst ner.

1. Annan kostnad än anmälan?

Nej. Det kommer inte bli någon annan kostnad än anmälan, just nu. I framtiden kan det däremot få andra skattemässiga konsekvenser. Dessa finns stadgade i inkomstskattelagen (se https://lagen.nu/1999:1229).

För det första kommer bostaden anses vara övertagen genom bodelning vilket gör att överlåtelsen inte ska beskattas enligt 8 kap. 2 § inkomstsskattelagen (se https://lagen.nu/1999:1229#K8P2). Jag antar att ni köpt bostadsrätten gemensamt och att ni båda köpt hälften var år 1992. Vid övertagandet kommer din fru då att kliva in i din beskattningssituation enligt 44 kap. 21 § inkomstsskattelagen (se https://lagen.nu/1999:1229#K44P21). Det betyder att om hon skulle sälja den skulle det vara som att hon köpt den del hon fått av dig för samma pris som du köpte den.

2. Innebär bodelningen att mina barn i tidigare äktenskap inte kan kräva ut bostadsrättens värde vid din död?

Innan jag börjar vill jag bara säga att regler om arv finns i ärvdabalken, vilken jag kommer att förkorta ÄB (se https://lagen.nu/1958:637).

Det finns två sätt jag skulle rekommendera att ni gör i denna situation. Den ena är som ni tänkt att göra en bodelning under äktenskapet, den andra är att ni inte gör någonting. Jag förklarar båda utförligt här nedanför.

Bodelning i äktenskapet

Det stämmer som du säger att barn från tidigare äktenskap (härefter benämnda särkullsbarn) kan begära ut sin del av arvet när du dör. Detta står i 3 kap. 1 § ÄB. Särkullsbarnen som är dina barn kan däremot även vänta med att ta ut sitt arv om de vill, vilket också framgår av 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB. Då får de istället ta del av din frus arv.

Som du verkar förstå går det att kringgå detta genom att göra en bodelning för att föra över äganderätten till din fru, och den är även möjlig att göra inom äktenskapet enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230#K9P1S2). Det är självklart, men detta kommer göra så att du inte längre äger bostadsrätten. Detta leder i sin tur till att dina arvingar inte kommer att ärva den summan från dig, varken värdet av eller själva bostadsrätten. Skulle du bodela den så din fru får hela kommer den inte längre att vara din och det vore inte rimligt om din död skulle utlösa en plikt för din fru att ge bort sin egendom.

Att göra ingenting

Men detta är inte det enda sättet att lösa problemet på. Även om du dör så ska en bodelning ske eftersom bodelningar alltid ska ske när ett äktenskap upplöses enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Därefter står det i 11 kap. 8 § äktenskapsbalken att den make som bäst behöver bostaden kommer att ha rätt att få den (se https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1). Detta gör att ni inte behöver bodela om bostaden nu, eftersom att vid bodelningen om du skulle dö kommer den efterlevande maken att ha rätt att ta över bostaden. Det står i tredje stycket i samma paragraf att barn aldrig har bättre behov än den efterlevande maken till bostaden, så den kommer alltid att tillfalla din hustru.

Hur blir då fördelningen efteråt rent praktiskt? Detta är lite komplicerat och jag förklarar först med ord och efteråt gör jag ett exempel för att det ska bli tydligare hur allt fungerar.

Värderingen av bostadsrätten ska ske enligt marknadsvärdet. Det betyder att den ska vid bodelningen anses vara värd 3,5 miljoner kronor minus skulderna vardera make har på egendomen. Äger ni hälften var av bostadsrätten och ni har lika stort lån med bostadsrätten som säkerhet så ska halva värdet av vad som är kvar när skulderna tagits bort från värdet tillfalla ditt dödsbo (fast än din fru får hela bostadsrätten). Detta kommer senare fördelas på arv där din fru får allt om inget särkullsbarn vill begära ut sin del av arvet nu.

Detta går att illustrera med följande exempel, jag antar att värdet är 3 miljoner kronor för enkelhetens skull.

Ni äger hälften var, alltså 1 500 000 kronor var. Ni har båda en skuld på 500 000 kronor var, alltså en total skuld på 1 000 000 kronor.

Om du då dör ska din fru bodela med dödsboet, då tar ni var sin del av bostadsrätten minus skulderna: 1 500 000 – 500 000 = 1 000 000

Då blir varje del ni äger värd en miljon kronor, dessa slår ihop och delas lika.

1 000 000 + 1 000 000 = 2 000 000

2 000 000 / 2 = 1 000 000

Din fru ska alltså genom bodelningen få ett värde på en miljon kronor, och dödsboet ska få ett värde på en miljon kronor. Låt oss säga att du har två barn från ett tidigare förhållande. Av dessa begär en ut sin arvslott direkt, den andra avstår för att få del av arvet senare.

Då ska halva dödsboet fördelas till arvingarna enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det betyder att den miljon kronor som dödsboet har så ska 500 000 kronor utges till ett särkullsbarn, de resterande 500 000 kronorna ärver din fru enligt 3 kap. 1 § ÄB.

I praktiken kommer då din fru att behöva betala den arvingen 500 000 kronor enligt 11 kap. 9 § äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230#K11P9S1). Hon behöver alltså inte ge honom egendom för 500 000 kronor utan kommer behöva betala detta belopp. Hon kan också få anstånd och betala detta senare, men ja hon kommer troligtvis behöva ta ett lån om hon måste utge ett större belopp, men det lånet kan hon ta på bostadsrätten. Skulle bostadsrätten redan vara belånad för mycket pengar kan du se ovan att värdet på den kommer anses vara så litet så att hon inte kommer behöva betala något extra alls. Detta skulle däremot göra att dina barn kommer att få ta del av bostadsrättens värde antingen när du dör eller när hon dör.

Jag skulle rekommendera någon av dessa metoder om du vill att dina barn ska kunna ärva värdet av bostadsrätten eller om du vill att din fru ska slippa ta lån. Ett testamente skulle i detta fall bara lösa problemet halvt då din fru kommer att bo kvar i bostadsrätten, men ändå kanske tvingas ta lån eller att dina barn inte ärver så mycket som de skulle kunna genom att de kan jämka testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1).

Sammanfattning till fråga 2:

Jag rekommenderar antingen att ni gör som ni tänkt att bodelar medan ni båda är i livet om du vill att din fru inte ska behöva ta lån för att betala arvingarna. Dina arvingar kommer då inte ärva bostadsrättens värde från dig.

Alternativt så bodelar ni inte och din fru får bo kvar i bostaden vid din död, men då får dina barn ta del av arvet i så stor utsträckning som möjligt.

Att reglera detta genom testamente skulle medföra ett dåligt mellanting då varken barnen kan ärva allt samtidigt som din fru kan behöva ta lån för att betala dina arvingar.

Jag hoppas att trots det långa svaret att det var klart och förståeligt. Har du någon ytterligare fråga så lämna en kommentar här på Lawlines sida så svarar jag på den så fort jag kan.

Vänligen,