Bodelning ”förste” bröstarvinge
Tillämpas begreppet "förste" bröstarvinge och i så fall, vad innebär det? Ger det några extra fördelar eller mandat om det t.ex uppstår oenighet mellan de enda två dödsbodelägarna om vad som ska, tas upp eller ej, i bouppteckningen? "Andre" bröstarvingen har i detta fall, utsett sig själv till boupptecknare och har efter eget tycke avyttrat lösöre från dödsboet samt beslagtagit kontanter. Kontanterna var av äldre numera ogiltig sort och skickades till Riksbanken för utbyte till giltiga sedlar och hen hävdade till RB att hen "hittat" pengarna då hen sålde sin egen lägenhet.
De "nya" pengarna sattes därmed in på "andre" bröstarvingens privata konto, alltså inte på dödsboets konto. Hen vägrar att redovisa och verifiera summan av både det försålda lösöret, samt summan för de äldre sedlarna, och hävdar att dessa inte behöver tas upp, eller redovisas i bouppteckningen. Vad gäller?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Efter flera genomsökningar på juridiska databaser har jag inte stött på begreppet "förste" bröstarvinge. Slutsatsen är därför att det inte finns några sådana arvingar med den rättsliga status som personen i ditt fall gör gällande.
Ärvdabalken 18 kap. 1 § stadgar att: 1 § Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (d ö d s b o d e l ä g a r e) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.
Utgångspunkten är alltså att samtliga dödsbodelägare gemensamt förvaltar egendomen i boet. En delägare kan därför inte vidta åtgärder med egendom utan övriga delägares samtycke ex lägga beslag på viss egendom.
Jag hoppas detta besvarar din fråga.
