Bodelning / Bouppteckning / Arvsskifte - Vad gäller?
Mamma ansökte om äktenskapsskillnad som vunnit laga kraft. Mamma tilldelas bodelningförrettar.Fd make avlider innan bodelningsföslaget skulle gås igenom. Fd maken efterlämnade sina barn som dödbodelägare och Mamma som bodelningsrätt i Bouppteckningen som registrerades. Bodelningen fortsätter. Bodelningsbeslut taget. Fd makens dödsbo ska utge en bodelningslikvid till Mamma. När nästan 5 månader gått efter beslutet, så får hon in nästan halva summan pengar på sitt konto! Vi har varit kontakt med ansvarig bank men ej fått hjälp. Det är en av barnen som satt in pengarna,hen säger att resten gått till räkningar. Men den summa pengar mamma skulle tilldelas plus lite till fanns vid boupptäckningen.
Vad har mamma rätt till?
Hur går vi vidare med detta?
Skulle det inlämnats något arvsskifte innan någon rör dödsboet, i sånt fall vem ansvarar för det?
Vi har sökt svar på ansvarig bank flera gånger och även ansvarig boupptäckningens jurist utan att få några svar!!!
Nu hoppas vi att ni kan ge några svar!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Din mamma har ansökt om äktenskapsskillnad, vilken även har vunnit laga kraft, men hennes make avled innan den efterföljande bodelningsprocessen var färdig. Det har i varje fall fastställts att dödsboet efter hennes make, som består av dennes barn, ska utge en bodelningslikvid till din mamma. Fem månader efter det aktuella beslutet har dock endast hälften av pengarna flutit in varför du undrar vad som gäller i det här avseendet och vad din mamma egentligen är berättigad till. Härutöver undrar du om något får lyftas ur boet innan arvsskiftet är genomfört. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.
Lagen om skuldebrev (skuldebrevslagen, SkbrL).
Bodelningslikviden, vad gäller? Och vad har din mamma rätt till?
Inledningsvis kan konstateras att din mamma, genom bodelningslikviden, har en fordran på dödsboet efter hennes make. Omvänt och av uppenbara skäl innebär detta följaktligen att dödsboet har en skuld till din mamma. Det korta svaret på din första fråga lyder, kanske något föga förvånande, att hon naturligtvis är berättigad till hela bodelningslikviden. Om skuldförhållandet har manifesterats i ett skuldebrev framgår inte av din ärendebeskrivning, men utgångpunkten får bli att så inte är fallet. Fordringar som uppkommit utan fysiska skuldebrev betraktas som enkla fodringar varför reglerna om enkla skuldebrev i skuldebrevslagen anses analogt tillämpliga. Vad som i detalj har avtalats mellan din mamma och dödsboet i övrigt är inte heller något som kan utläsas av den information som finns tillgänglig. Men mot bakgrund av dröjsmålet torde det vara rimligt att utgå ifrån att någon förfallodag inte har fastställts. Det innebär att dödsboet är skyldigt att reglera skulden vid anfordran, det vill säga när din mamma så kräver det. I 5 § 1 st. SkbrL sägs nämligen att om förfallotid ej avtalad, vare gäldenären (dödsboet, gäldenär = den skuldsatte) pliktig att infria skuldebrevet när borgenären (din mamma) det fordrar och äge rätt att betala så snart han själv vill (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Som exempel från rättstillämpningen kan Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1991 s. 217 nämnas. I rättsfallet hade en utbetalning från ett bankkonto skett först mellan en till två timmar efter den framställda begäran. Dröjsmål ansågs föreligga och banken blev skyldig att ersätta uppkommen skada till följd av dröjsmålet. Domen vittnar om att även mycket korta förseningar kan strida mot bestämmelsen i 5 § SkbrL (en behållning på ett bankkonto utgör en fordran, det vill säga i samband med en insättning på ett bankkonto uppstår ett skuldförhållande mellan banken och kunden för vilket kunde erhåller en ränta, en så kallad inlåningsränta, även kallad sparränta).
Hur går ni vidare?
Förslagsvis och initialt kravställer ni dödsboet genom upprättandet av ett formellt kravbrev i vilket ni preciserar din mammas ersättningsanspråk. Möjligheten att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM) och då enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning finns också att tillgå. Det ska emellertid noteras att en ansökan blankt kan bestridas av svaranden, det vill säga dödsboet. I ett sådant läge kommer frågan att behöva hänskjutas till en domstol (till en tingsrätt som första instans), vilket helt enkelt betyder att din mamma blir tvungen att väcka en talan, alltså lämna in en stämningsansökan. Att gå via KFM kan därför vara en omväg för sökanden om denne tror sig veta att svaranden kommer att bestrida betalningsföreläggandet. Då kan det av tidsmässiga skäl vara mer fördelaktigt att direkt väcka en talan i domstol och stämma motparten. Men såvitt jag förstår är bodelningslikviden ostridig, vilket talar för att några diskussioner inte behöver uppstå. En dom utgör en så kallad exekutionstitel och för det fall en tappande part trilskas och trots den avkunnade domen inte frivilligt gör rätt för sig går det att vända sig till KFM som då, genom exekutionstiteln, har helt andra lagliga möjligheter att tvångsmässigt driva in den aktuella skulden.
Dödsboets förvaltning - Vem är ansvarig för bouppteckning och arvsskifte? Och när får något lyftas ur boet?
När det sedan gäller din andra fråga och huruvida en dödsbodelägare får lyfta något ur dödsboet innan arvsskiftet har ägt rum kan följande anföras. Av 18 kap. 6 § 1 st. ÄB framgår det att dödsbodelägare är pliktig att ersätta skada, som han med avseende å boets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat någon, vars rätt är beroende av utredningen. I andra stycket i samma lagrum (lagparagraf) uttalas att äro flera ersättningspliktiga svara de en för alla och alla för en. Annorlunda uttryckt och som svar på din sista fråga är att ingen dödsbodelägare får lyfta något ur boet innan inventeringen (bouppteckningen) är klar och inskickad till (och godkänd av) Skatteverket (SKV). Om så ändå sker stadgar lagtexten att det föreligger en återbäringsplikt och om egendomen inte längre finns i behåll kommer vederbörande att bli skyldig att ersätta dödsboet med motsvarande i likvida medel. Skulle flera vara inblandade blir de solidariskt ansvariga, vilket är det som menas med formuleringen " äro flera ersättningspliktiga svara de en för alla och alla för en". Bouppteckningen ska för övrigt förrättas senast tre månader efter dödsfallet om inte SKV efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden, 20 kap. 1 § 1 st. ÄB. En dödsbodelägare kan utses som ansvarig för bouppteckningen och denne ska sedan se till att bouppteckningen inom en månad efter det att den upprättats jämte en bestyrkt kopia ges in för registrering till SKV, 20 kap. 8 § ÄB. Därefter kan arvsskiftet påbörjas, vilket innebär att så fort ovanstående är genomfört står det makens bröstarvingar fritt att fördela egendomen. Men dödsboets skulder måste naturligtvis först regleras. Om så inte sker kan som sagt en ersättningsskyldighet aktualiseras i enlighet med ovan nämnda lagrum. Sammanfattningsvis är din sista fråga något felställd. När arvsskiftet sker lyfts saker ur boet och syftet med arvsskiftet är just att åstadkomma boets upplösning. Däremot får en dödsbodelägare inte tillskansa sig egendom som dödsboet förvaltar innan bouppteckningen är godkänd och skulderna reglerade, jfr 23 kap. 2 § 1 st. ÄB. Se även 21 kap. 4-6 §§ ÄB.
Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
