Bestämmanderätt och tvångsinlösen i aktiebolag - Vad gäller?
Hej! Jag har en fraga vedr affarsjuridik, sysslar huvudsakligen med foretag i USA dar jag kan hyffsat en del bitar, Sverige och AB, ingenting. Men jag ska summera vad jag vill forsoka fixa till har. Scenario: Jag har traffat tva killar har som under flera ar velat starta ett foretag ihop, bolaget ska gora diverse men det ar ifran deras kontakter inom handel av fordon, samt den andra ar maklare. Bolaget som borja med handel av diverse fordon och utvecklas overtid. Min roll i detta ar att jag kommer in med Working Capital for att komma igang, detta ar till for a kopa fordon X och sen vet en av dessa vem som kommer kopa detta fordon dar vi gor en vinst pa runt 100K SEK. Problem/vad ar bast: Mitt dilemma ar inte working capital, den risken har jag inga problem med. Mitt issue ar att jag hjalper dessa tva komma igang med detta foretagandet att supportar med working capital, de har kant varandra lange, jag har inte kant dom sa lange. om 1-2 ar kommer det finnas tilltackligt med pengar sa de inte behover mig alls, hur gor jag for att skydda mig for detta i framtiden? Finns det nagot slags "none compete" i Sverige eller liknande jag kan gora for att skydda mig att bli brand i framtiden nar det finns kapital tillrackligt for att kora ut mig?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är aktiebolagslagen (ABL).
Allmänt om bestämmanderätt i aktiebolag - Vad gäller?
I 7 kap. 1 § ABL sägs att aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma, se även prop. 1997/98:99 s.229. Detta innebär motsatsvis att du som aktieägare inte kan utöva inflytande på annat sätt (förutsatt att du själv inte kommer att vara verksam i bolagets styrelse och/eller dess ledning, exempelvis som VD, men mer om det nedan). För att kunna delta på bolagsstämman och därmed utöva din rösträtt krävs inte bara att du är aktieägare. Du måste även vara en legitimerad sådan. Och legitimerad aktieägare är den som är införd i aktieboken, se 4 kap. 37 § ABL. Däri sägs bl.a. att en aktieägare inte får utöva de rättigheter gentemot bolaget som aktierna ger förrän han eller hon är införd i aktieboken. Det kan vidare tilläggas att alla aktier som huvudregel har lika rätt i bolaget, vilket följer av 4 kap. 1 § ABL Notera dock att den som avyttrat sitt innehav men fortfarande står kvar i aktieboken inte får delta, se 7 kap. 2 § 1 st. ABL vari anges att rätt att delta i bolagsstämma har den aktieägare som på dagen för bolagsstämman är införd i aktieboken. Vidare gäller enligt 7 kap. 8 § ABL att en aktieägare får rösta för samtliga aktier som han eller hon äger eller företräder, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Därutöver åtnjuter varje aktieägare en s.k. initiativrätt, dvs. en rätt att under vissa i lag angivna förutsättningar få ett visst ärende behandlat på bolagsstämman, en rättighet som kommer till uttryck i 7 kap. 16 § ABL. Bolagstämmans är aktiebolagets högst beslutande organ och på denna tas således mer övergripande beslut och beslut som bolaget enligt lag måste fatta.
Verkställande direktör (VD) ansvar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och får därför besluta i sådana frågor, se 8 kap. 29 § 1 st. ABL. Till skillnad från publika aktiebolag behöver man i privata bolag dock inte utse någon VD. I 8 kap. 27 § 1 st. ABL sägs att styrelsen fårutse en verkställande direktör att fullgöra de uppgifter som anges i 29 § i samma kapitel (min kursivering). Oberoende av antalet styrelseledamöter kan en VD utses och VD kan även sitta i styrelsen, se prop. 1975:103 s. 371 f. och prop. 1997/98:99 s. 220. Bestämmelsen är således fakultativ. Formellt är det styrelsen, inte bolagsstämman (dvs. aktieägarna), som utser VD, vilket följer av den ovan nämnda bestämmelsen. Bolagsorganen brukar dock i praktiken vara minde urskiljbara i en liten verksamhet eftersom samma personer ofta sitter på flera funktioner. Det är för övrigt majoritetsbeslut som gäller när styrelsen ska fatta beslut. Först kan konstateras att styrelsen är beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande och vid bedömningen av om styrelsen är beslutför ska styrelseledamöter som är jäviga enligt 23 § i samma kapitel anses som inte närvarande, se 8 kap. 21 § 1 st. ABL. Och som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver särskild röstmajoritet, den mening som mer än hälften av de närvarande ledamöterna röstar för vid sammanträdet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Är styrelsen inte fulltalig ska de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter om inte annat föreskrivs i bolagsordningen.
Din huvudsakliga fråga avseende skydd för dig som aktieägare - Vad gäller?
Exakt vad du menar när du skriver ”köra ut mig” är för mig något oklart. I grunden har som sagt alla aktier lika rätt i bolaget och du bestämmer själv om du ska sälja ditt innehav. Vidare är det för mig ovisst hur samtalen / förhandlingarna har gått mellan dig och de övriga två stiftarna liksom hur stort kapital du kommer att skjuta till samt hur stora era respektive andelar i bolaget kommer att vara. Med stiftare avses för övrigt de fysiska eller juridiska personer som bildar ett aktiebolag, vilket följer av 2 kap. 1 § ABL. Oavsett vilket kan följande anföras.
Avtalsfriheten är långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det förvisso föreligga en s.k. kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (pactum turpe). Men i mångt och mycket är det parterna själva som dikterar villkoren för ett avtal och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas. Följaktligen går det inte, precis som påtalats ovan, att tvinga någon att ingå ett avtal, exempelvis ett försäljningsavtal. I aktiebolagslagen finns dock regler om tvångsinlösen av aktier. I 22 kap. 1 § 1 st. ABL sägs att en aktieägare som innehar mer än 90 % av aktierna i ett aktiebolag (majoritetsägaren) har rätt att av övriga aktieägare i bolaget lösa in återstående aktier och den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren. Men gissningsvis kommer ingen av de övriga aktieägarna att samla ett eget innehav om 90 %. Jag utgår också ifrån att du kommer att ställa krav på att få en hyfsad del av bolaget. I synnerhet om du i stort sett ensam svarar för hela startkapitalet.
I det här sammanhanget ska också framhållas att det är förbjudet för onoterade aktiebolag (att förvärva egna aktier, se 19 kap. 4 § ABL. Ett framtida upplägg där bolaget, genom en minskning av förmögenhetsmassan, löser ut dig är alltså inte heller genomförbart om övriga skulle få för sig att föreslå en sådan lösning någon gång framgent. Och det torde ju röra sig om just ett onoterat privat aktiebolag i förevarande fall, dvs. inte något avstämningsbolag, se 1 kap. 2 § ABL. Med avstämningsbolag avses ett aktiebolag i vilket det i bolagsordningen finns ett avstämningsförbehåll upptaget. Enligt 1 kap. 10 § 1 st. ABL gäller nämligen att ett avstämningsbolag är ett aktiebolag vars bolagsordning innehåller förbehåll om att bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.seoch du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
