Behöver jag dela med mig av mina tillgångar till min makes barn?

2019-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA
Vi är gifta. Maken har ett barn sedan tidigare. Jag har två barn utom äktenskapet.Vi vill höra om vi kan göra något för att säkra att vi ärver varandra endast då någon utav oss dör. Min make har inte någon kontakt med sitt barn då barnet ej vill ha någon kontakt. Vi är båda danska medborgare men bor i Sverige.Jag har bott här sedan barnsåren och min make flyttat hit för 10 år sedan.Jag har genom arv en del pengar medan min make ej har några tillgångar på sitt bankkonto. Kan jag om min make skulle avlida först tvingas dela med mig till hans barn som jag aldrig har träffat?Vi har försökt läsa oss fram till svar på våra frågor men det är så svårt att få fram konkreta svar på nätet. Fick tips om denna sida av en vän som tecknat testamente med hjälp från er. Finns det något avtal vi kan skriva och säkra det jag frågat om ovan. Tack på förhand för svar.
SVAR

Hej, och vad kul att höra att ni fått tips om att vända er till oss på Lawline!

Inledningsvis så kommer jag att gå igenom några centrala begrepp inom familjerätten då jag inte vet hur bekant ni är med reglerna så att det blir enklare för er att följa med i juridiken. Reglerna om arvsrätt hittar ni i ärvdabalken (ÄB) här, medan äktenskapsbalken (ÄktB) reglerar rättsförhållandet mellan makar och den hittar ni här.

Allmänt

När två personer gifter sig och blir makar kan man dela upp alla deras tillgångar i två kategorier; giftorättsgods, som ingår i en eventuellt kommande bodelning, eller enskild egendom, som undantas bodelningen. All egendom som makarna förvärvat innan eller under äktenskapet utgör som huvudregel giftorättsgods, oavsett vem som betalat för egendomen eller "står" på en eventuell köpehandling. Enskild egendom uppstår istället när makarna gemensamt kommer överens att en tillgång ska vara en makes enskilda och sedan reglerar detta i äktenskapsförorden, eller genom att egendomen förvärvats genom gåva, testamente eller arv, där givaren eller testatorn föreskrivit ett villkor att det ska vara den mottagande makens enskilda egendom (7 kap. 1 och 2 §§ ÄktB).

Två andra centrala begrepp inom arvsrätten är arvslott respektive laglott. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen efter en avliden person som dennes arvinge (barn) har rätt till enligt arvsordningen, d.v.s. om den avlidna inte har upprättat ett testamente som föreskriver en avvikelse från denna. Genom ett testamente kan man alltså sätta den legala arvsordningen åt sidan. Laglotten är istället vad en arvinge alltid har rätt till, oavsett innehållet i ett testamente, och utgör halva arvslotten. Man kan med andra ord aldrig med giltig verkan "skriva bort" ett barn från sitt arv, oavsett testamentets innehåll.

Exempelvis: En person som avlider har en kvarlåtenskap som uppgår till 100 000 kr. Denna efterlämnar endast två barn, och genom den legala arvsordningen får alltså barnen sina arvslotter på 50 000 vardera. Har den avlidna å andra sidan upprättat ett testamente och t.ex. föreskrivit att hela kvarlåtenskapen på 100 000 kr istället ska tillfalla en nära vän kan barnen begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och kan då kräva ut sina laglotter, som uppgår till 25 000 kr vardera.

Vilken arvsrätt har makar?

Har ni förutom särkullbarn även gemensamma barn så ärver ni varandra. Mer närmare innebär detta att ni ärver de gemensamma barnens arv, som de sedan får ut först när båda avlidit, genom s.k. efterarv. Detta är alltså inte någonting man behöver upprätta ett testamente för, utan följer av reglerna i ärvdabalken (3 kap. 1 § ÄB). Man brukar säga att makar ärver varandra med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken får spendera arvet som denne vill, förutom att testamentera bort arvet eller genom förmånstagarförordnande förfoga över det.

Om ni inte har några gemensamma barn utan endast särkullbarn är huvudregeln att ni inte ärver varandra när någon av er avlider. Särkullbarn har nämligen till skillnad från gemensamma barn en rätt att omedelbart få ut sitt arv efter förälderns död, och behöver inte vänta på ett efterarv. Resultatet blir att den efterlevande maken inte kan erhålla någonting med fri förfoganderätt då det inte finns något efterarv att utdela i framtiden. Är detta fallet och ni önskar att ärva varandra så behöver ni upprätta ett inbördes testamente som ger vardera en ömsesidig rätt till varandras egendom när någon avlider. Som tidigare nämnt kan man inte på giltig väg föreskriva att en arvinge ska gå miste om sitt arv, utan resultatet av ett inbördes testamente blir istället att arvingarna endast får rätt till sin laglott, d.v.s. en mindre del av vad de annars skulle erhållit.

Behöver du dela med dig av dina tillgångar till din makes barn om han avlider först?

Det korta svaret på frågan är nej, inte om du inte vill.

Huvudregeln är att när ett äktenskap upplöses på grund av att en make avlidit ska bodelning genomföras innan arvskifte sker (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § 2 st. ÄB). Detta innebär att ert giftorättsgods läggs ihop och sedan efter skuldavräkning delas lika mellan er. Den avlidna makens del (kvarlåtenskapen) fördelas sedan mellan hans arvingar.

Exempelvis: Vi antar att du äger tillgångar till ett värde av 500 000 kr och din make tillgångar till ett värde av 100 000 kr. För enkelhetens skull antar vi att alla tillgångar utgör giftorättsgods och att det inte finns några skulder.
500 000 + 100 000 = 600 000 kr.
600 000 / 2 = 300 000 kr.

En bodelning skulle alltså innebära att kvarlåtenskapen uppgår till 300 000 kr, som fördelas mellan hans arvingar.

Undantaget från huvudregeln: Den av er som överlever den andra maken har dock rätt att välja att en viss andel av giftorättsgodset ska undantas bodelningen, eller att bodelning överhuvudtaget inte ska äga rum. Detta beslut ligger enbart hos den efterlevande maken och behöver inte motiveras (12 kap. 2 § ÄB). Detta resulterar i att likadelningen uteblir, och den efterlevande maken behåller istället alla sina tillgångar. Av exemplet ovan skulle detta innebära att du behåller dina 500 000 kr, och det är istället din makes tillgångar på 100 000 kr som fördelas mellan hans arvingar.

Då arvsrätten är ganska komplex är mitt råd att ni inte på egen hand försöker upprätta ett testamente, utan ta kontakt med en jurist som kan få ta del av all nödvändig information så att ni kan känna er säkra att arvet fördelas precis så som ni önskar när arvskifte blir aktuellt. Ni är varmt välkomna att kontakta någon av våra jurister här!

Är det någonting som verkar otydligt eller om ni har någon ytterligare fundering så tveka inte att kommentera nedan så ska jag försöka reda ut det. Ni är såklart även välkomna att ställa en ny fråga.

Hoppas ni har fått lite klarhet i vilka regler som gäller och lycka till!

Vänligen,

Elin Rideg
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (918)
2019-05-14 Arv till utländsk medborgare
2019-05-07 Hur sker arvsfördelning mellan gemensamma barn och särkullbarn vid efterarv?
2019-05-07 Ärver maken eller särkullsbarnen?
2019-05-07 Hur ärver särkullbarn respektive gemensamt barn?

Alla besvarade frågor (69212)