Arvsrättsliga frågor m.m.

2016-09-04 i Testamente
FRÅGA
Är laglotten hälften av tillgångarna? Och man kan göra vad man vill med resten i testamente?Jag frågar för en äldre bekants räkning, Hon är änka och har två vuxna barn.Det ena barnet är spelberoende och hon har under årens lopp betalat spelskulder på cirka 0,5 MKR. Hon vill vid sin död att det andra barnet ska bli kompenserad för detta.Har förstått att detta är möjligt.Ett testamente kan är väl formlöst bara det anger testatorns sista vilja och är bevittnat?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,

Arvsrättsliga frågor regleras i ärvdabalken (ÄB), se här. Barns arvsrätt regleras i 2 kap. (se här), bestämmelser om laglott finns i 7 kap. (se här) och bestämmelser om upprättande av testamente finns i 10 kap (se här).

Nedan redogör jag för svaren på dina frågor.

Vad är laglotten?
När det gäller bröstarvingar (den avlidnes barn) finns begränsningar i rätten att testamentera - bröstarvingar har rätt till s.k. laglott. Laglotten är hälften av den arvslott (den lott som vardera arvinge ha enligt arvsordningen) som bröstarvingen skulle fått genom arv. Detta kan utläsas i ÄB 7 kap.1 §.

Exempel: anta att den döde haft två barn och efterlämnar tillgångar värda 400 000 kr. Enligt vanliga arvsregler skulle barnen få 200 000 kr var - laglotten för respektive barn är då 100 000 kr. Har den döde testamenterat bort mer än hälften av tillgångarna, har de två barnen rätt att begära s k laglottsjämkning, så att de får sin laglott på 100 000 kr vardera. Således kan den som skriver testamente fritt disponera över halva sin egendom, som du mycket riktigt också anger.

Hur upprättas ett testamente?
Jag räknar nedan upp samtliga krav som ska uppfyllas för att ett testamente ska vara giltigt.

(1) Det första kravet är att testatorn ska vara myndig, d.v.s. 18 år, ÄB 9 kap. 1 § (se här).
(2) För det andra måste testamente upprättas skriftligt, ÄB 10 kap. 1 § (se här).
(3) Vidare ska testatorns namnteckning bevittnas av två vittnen - dock är inte bevittnandet i sig tillräckligt. Vittnena måste vara samtidigt närvarande, antingen då testatorn undertecknar testamentet, eller då testator talar om för dem, att denne tidigare undertecknat testamentet. De ska också veta att det är ett testamente, men det är inte nödvändigt att de känner till testamentets innehåll.
(4) Vissa personer får inte vara testamentsvittnen. Det rör sig framförallt om vissa närstående, t.ex. testatorns make samt andra nära släktingar. Inte heller någon som är testamentstagare eller närmare släkting till en testamentstagare får vara vittne, se ÄB 10 kap. 4 § här. Vittnen bör således vara personer som känner testatorn, men som inte har intresse i vare sig arvet eller testamentet.

Om inte nämnda krav iakttas, finns det risk för att en arvinge kan få testamentet ogiltigförklarat på grund av formfel.

Hoppas du med detta fick svar på din fråga! Har du ytterligare frågor som rör testamente rekommenderar jag dig att vända dig till vår tjänst för dessa frågor. Den hittar du här.

Vänligen,

Måns Axnér
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2604)
2020-09-25 Förvaring av testamente
2020-09-25 Hur gör jag om jag inte vill att någon ska ärva mig?
2020-09-25 Vår far har testamenterat bort 1/9 var till barnbarnen, vad innebär detta för fördelningen av arvet efter honom?
2020-09-25 Syftar skrivningen av testamentet på att makarna sitter i orubbat bo?

Alla besvarade frågor (84351)