Arvsrätt - särkullbarn och gemensamt barn
Hej! Efter min mammas död efterlämnas 2 miljon kronor. Min pappa lever men är betydligt fattigare än mamma. Jag har en syskon till som min mamma fick med sin föregetts man. Delar vi syskon lika mycket? Är det pappa som ärver halva och vi två får en fjärde del var?
Lawline svarar
Hej! Och varmt välkommen till Lawline.
Som jag har förstått det är de efterlevande personerna efter din mor: du, din far, och din halvsyskon (enbart din mors barn och inte din fars barn). Jag har utgått ifrån att din far och mor var gifta. Om så inte var fallet gäller nämligen andra regler (se då den kursiva texten längst ned istället).
Jag kommer först allmänt redogöra för arvsrätten. Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (2:1 ÄB) (det vill säga den avlidnes barn). Hälften av kvarlåtenskapen (arvet) har arvlåtaren rätt att testamentera till vem hon vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott om de "begär" det. Laglotten är hälften av det som barnet eller barnen hade rätt till om ett testamente inte var skrivet, laglotten är alltså 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Är ett testamente skrivit ger laglotten er barn 25% vardera (50/2=25). Om ett testamente inte är skrivet är istället arvslotten 50% vardera (100/2).
Det finns dock en skillnad mellan dig och ditt syskon utifrån arvsrätten. Ditt syskon räknas som ett särkullbarn. Särkullbarn är ett barn från ett tidigare förhållande. Till skillnad från gemensamma barn (du) har särkullbarnet rätt att få ut minst sin laglott direkt då föräldern avlidit. Du som utgör ett gemensamt barn måste istället vänta på ditt arv tills dess att din far (med utgångspunkten i att din far och mor var gifta) också avlidit (då får du arvet från din mor i form av efterarv). Din far ärver inte med full äganderätt utan istället med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att arvtagaren (din far) får spendera egendomen precis som denna vill, dock inte testamentera bort den eller ge bort egendomen i gåva. Detta för att arvet efter den först avlidna makan (din mor) ska fördelas när den som ärvde med fri förfoganderätt (din far) också avlider (efterarv). Särkullbarnet kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande make (3:9 ÄB). De får då (precis som de gemensamma barnen) ut sitt arv i form av efterarv vid din fars bortgång (3:2 ÄB). Genom att de avstår till förmån för efterlevande maken betyder inte det att de avstår från arvet helt utan de skjuter fram det.
Sammanfattningsvis innebär detta att ditt syskon har rätt till minst sin laglott (25% av arvet) direkt (om ett testamente finns). Har din mor inte skrivit ett testamente har ditt halvsyskon rätt till 50% av arvet direkt. Resterande 50% (alternativt laglottens 25% om ett testamente finns) utgör din arvsdel, men då din far fortfarande lever kommer han ärva den delen med fri förfoganderätt, du får därefter rätt till efterarv.
Övrigt; Jag tänker slutligen kortfattat nämna situationen om din far och mor inte var gifta (du kan därmed bortse ifrån denna slutliga del om de var gifta). Om de istället var sambos (eller särbos eller dylikt) har din far ingen arvsrätt utifrån ärvdabalken (sambos ärver inte varandra). Hade din mor dock skrivit ett testamente till förmån för sin sambo (din far) kan han få så mycket som halva kvarlåtenskapen med full äganderätt (50%). Andra halvan utgör laglotten och det delar då du och din halvsyster på, vilket ni får direkt (efterarv är då inte relevant).
Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar
