Arvsrätt för särkullbarn och efterlevande maka.

2015-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej undrar vad man har för arvsrätt som särkullbarn i normala omständigheter. Hur fördelas arvsrätt mellan styvmor och särkullbarn procent mesigt? Mvh cissi
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Utifrån din fråga så tolkar jag det som att det inte finns något testamente och kommer därför utgå ifrån detta i mitt svar.

Om en arvlåtare har barn ärver dessa enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se här) och barnen eller bröstarvingarna som de också brukar kallas tar lika lott. Finns två barn ärver alltså dessa hälften var utav arvlåtarens kvarlåtenskap. Om arvlåtaren däremot var gift tillfaller enligt 3 kap. 1 § ÄB (se här) arvlåtarens kvarlåtenskap den efterlevande maken/makan om det endast finns gemensamma barn. Men om arvlåtaren efterlämnar någon bröstarvinge som inte är gemensamt barn med den efterlevande maken utan är särkullbarn så har efterlevande make endast rätt till den delen av arvet som särkullbarnet ärver om särkullbarnet avstår sin rätt till arv. I 3 kap. 9 § ÄB ( se här) stadgas att om den först avlidnes särkullbarn avstår sin rätt till arv efter denne till förmån för efterlevande maka, så har särkullbarnet istället rätt att få ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens bortgång.

Men även om efterlevande make inte ärver något om det bara finns särkullbarn, så upplöses äktenskapet och när ett äktenskap upplöses så ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (se här). Bodelningen görs utav det giftorättsgods som finns i boet varav hälften utgör den efterlevande makens egendom och den andra hälften utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Enligt 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken (se här) är en makes egendom giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom. Vad som är enskild egendom stadgas i 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken (se här) och det kan exempelvis vara egendom som make fått i gåva av någon annan än den andra maken med villkor om att egendomen ska vara enskild egendom etc.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att om särkullbarnen i detta fallet inte har avstått sin rätt till arv till förmån för efterlevande maka, så ärver de den avlidnes kvarlåtenskap och kvarlåtenskapen fördelas efter hur många barn som finns och barnen tar lika lott. Om makarna även hade gemensamma barn så kommer efterlevande maka ärva den del av kvarlåtenskapen som de gemensamma barnen har rätt till. De gemensamma barnen har då rätt till arv vid den efterlevande makans bortgång, enligt 3 kap. 2 § ÄB (se här).

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Carolina Brännmark
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll