Arvsrätt för make och särkullbarn

2016-03-22 i Särkullbarn
FRÅGA
Mannen har ett barn sen tidigare och han gifter om sig får två nya barn frun dör och det finns inget testament mannen ärver då frun? Mannen dör hur mycket kan då särkullebarnet få ut av arvet efter fadern?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline.

Eftersom dina frågor handlar om arv, så är svaren på dessa reglerade i Ärvdabalken (ÄB).

Eftersom det inte framkommer av din fråga om mannen innan sin död hade upprättat ett testamente, utgår jag i mitt svar till dig från att inga testamenten existerar. Då inga testamenten existerar, kommer arvet från frun, respektive mannen, att fördelas mellan efterlevande arvingar enligt den legala arvsordningen, vilken beskrivs i ÄB.

Enligt arvsordningen, delas arvingarna in i tre olika arvsklasser beroende på hur nära släkt de är med den avlidne. Arvingar i första arvsklassen har företräde till arvet framför arvingarna i andra, som i sin tur har företräde framför arvingar från tredje arvsklassen. Detta framkommer av ÄB 2:1 2st*, 2:2 och 2:3.

Ärver mannen sin nya fru, när hon avlider?

Din första fråga handlar om huruvida mannen ärver sin nya fru när hon avlider. Utifrån din beskrivning, förstår jag det som att de två nya barnen som mannen får efter att han har gift om sig med sin nya fru, är barn han fått tillsammans med henne. De två barnen är således mannen och dennes nya frus gemensamma.

Då frun alltså är de två barnens mor, är de två barnen hennes bröstarvingar och arvingar i första arvsklassen till henne. Barnen har därför företräde framför alla andra arvingar att själva dela på hela fruns arv, vilket framkommer av ÄB 2:1. I ÄB 3:1 1st finns det dock en specialregel om makes arv, vilken blir aktuellt i detta fall. Eftersom mannen var gift med frun när hon avled (och alltså var hennes make), och de två barnen var parets gemensamma, kommer mannen att ärva frun med försteg framför de två barnen.

Detta innebär att trots att barnen som huvudregel har rätt att ärva allt från sin mor, kommer de vid hennes bortgång inte få ut något alls. Istället ärver deras far (mannen) allt, och barnen får vänta på att få ut sitt arv efter sin mor tills även mannen gått bort. Specialregeln om makes arv har alltså företräde framför huvudregeln.

Hur mycket kan särkullbarnet få ut av arvet efter fadern?

Din andra fråga handlar om hur mycket särkullbarnet kan få ut i arv när fadern avlider. När mannen avlider, så efterlämnar han alltså tre barn: särkullbarnet och de två gemensamma barnen med den nya frun. Enligt ÄB 2:1 har alla dessa tre barn rätt att ärva lika mycket av sin far, då de ju alla är hans bröstarvingar. Problemet är dock nu att de två gemensamma barnen ännu inte fått ut arvet från sin mor, och när mannen dör efterlämnar han inte bara sitt eget arv, utan även arvet från frun som han tidigare ärvde med försteg framför de två gemensamma barnen. Båda dessa två arv ska alltså fördelas nu.

Enligt ÄB 3:2, ska de två gemensamma barnens arv efter sin mor som de fått vänta på (deras sk efterarv), delas ut först. Hur stort detta arv är, bestäms utifrån hur stor andel moderns (fruns) arv utgjorde i mannens totala egendom, då mannen ärvde frun.

Lättast är att åskådliggöra detta i ett exempel.

Låt oss säga att mannen vid sin nya frus död ägde 100 kr. Frun efterlämnade sig 50 kr, vilket mannen ärvde med försteg framför de två gemensamma barnen. Totalt efter fruns bortgång ägde alltså mannen 150 kr, varav 50/150 = 1/3 utgjordes av arvet från frun.

När mannen sedan avlider, har han minskat sin egendom och efterlämnar endast 90 kr. Det är dock fortfarande 1/3 av mannens egendom som utgörs av fruns arv. Detta innebär att arvet efter frun blir 30 kr, vilket de två gemensamma barnen nu får ärva. Särkullbarnet har förstås inte rätt att ta del av dessa 30 kr, eftersom de härrör från den nya fruns arv, till vilken särkullbarnet inte är arvinge. Efter att arvet efter frun har delats ut, står det klart att arvet efter mannen är de återstående 60 kr.

Som redan nämns, har särkullbarnet och de två gemensamma barnen enligt ÄB 2:1 rätt att ärva lika mycket av sin far. De tre barnen delar därför lika på mannens arv på 60 kr. Särkullbarnet kommer därför att få ut 20 kr av arvet efter sin far.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis om svaren på dina frågor kan sägas att mannen ärver allt från sin nya fru, men dock endast med försteg framför deras gemensamma barn, som efter mannens död har rätt att få först få ut arvet efter sin mor.

Särkullbarnet kommer att ärva 1/3 av det arv som härstammar från sin far, men detta arv kan först bestämmas sedan de två gemensamma barnens arv efter sin mor har räknats bort från den egendom som mannen efterlämnar vid sin bortgång.

(* Med ÄB 2:1 2st menas Ärvdabalken 2 kap 1§ andra stycket.)

Viktigt att komma ihåg är att om man inte är nöjd att ens kvarlåtenskap fördelas som redovisats, enligt den allmänna arvsordningen, är det viktigt att upprätta ett testamente. Detta kan vi hjälpa till med HÄR.

Jag hoppats att detta har givit svar på dina frågor, och om du undrar över något mer är du mer än välkommen att kontakta oss igen. För juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta oss på 08-533 300 04 eller info@lawline.se.

Vänligen,

Alexandra Lantz
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1052)
2020-06-04 Har särkullbarn rätt till dold andelsrätt i fastighet?
2020-06-03 Vad ingår i en bröstarvingens arv?
2020-06-02 Vad gäller för särkullbarns arvsrätt?
2020-06-01 Kan man göra sina särkullbarn avlösa?

Alla besvarade frågor (80717)