Arvsfördelning för särkullbarn och syskon

2017-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA
Ett gift par har inga egna barn men ena maken har adoptivbarn (särkullbarn). Den andra maken har inga barn eller föräldrar, men syskon. Vem ärver om a) särkullbarnsmaken dör resp b) vem ärver om syskonsmaken dör?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Regler om hur arv fördelas hittar du i Ärvdabalken (ÄB). Eftersom ni är gifta så kommer jag även att kort nämna några bestämmelser från Äktenskapsbalken (ÄktB) som kommer aktualiseras.

När någon av makarna dör så görs först en bodelning där er gemensamma egendom, sk. giftorättsgods, ska fördelas lika mellan er, ÄktB 9:1 samt 10:1. Fördelningen sker efter att avdrag har gjorts för era respektive skulder och det ni tilldelas efter bodelningen kommer således att utgöra er respektive kvarlåtenskap, ÄktB 11:3.

Om maken med särkullbarn dör

Makens närmaste arvingar är dennes barn, sk. bröstarvingar och dessa ska få lika mycket vardera, ÄB 2:1. Eftersom barnen inte är makarnas gemensamma så har de rätt att få ut sina arvslott direkt om de inte väljer att avstå denna rätt till förmån för efterlevande make och istället få rätt till efterarv när också efterlevande make gått bort, ÄB 3:1 st. 1 samt 3:9. Om särkullbarnen avstår sina arv enligt ovan så innebär det att de skjuter på arvet och de blir istället efterarvingar likt gemensamma barn, ÄB 3:2 st. 1. Detta innebär också att efterlevande make tilldelas den döde makens kvarlåtenskap (särkullbarnens arvslotter) med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken får fritt disponera (sälja, nyttja, förbruka) den avlidne makens kvarlåtenskap, men hen får inte testamentera bort denna egendom.

Viktigt att veta är dock att efterlevande make enligt den sk. basbeloppsregeln har rätt att få egendom till ett så stort värde att det tillsamman med efterlevande makes enskilda egendom motsvarar 4 x prisbasbeloppet (basbeloppet för 2017 är 44 800 kr så alltså 4 x 44 800). Alltså om den efterlevande makens totala tillgångar understiger 179 200 kr så kommer resterande summa att tas från den avlidne makens kvarlåtenskap. Efterlevande makes rätt går alltså före särkullbarnens rätt till sina arvslotter, ÄB 3:1 st. 2.

Ett särkullbarns rätt till arvslott kan inskränkas genom ett testamente. I ett sådant fall kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, ÄB 7:1 samt 7:3.

Om maken med syskon dör

Eftersom den döde maken saknar bröstarvingar så är den efterlevande maken den närmsta arvingen och denne tilldelas då hela kvarlåtenskapen, ÄB 3:1 st. 1. När sedan även den efterlevande maken går bort så har arvingarna från den först avlidne maken, alltså dennes syskon, rätt att få hälften av den sist avlidnes kvarlåtenskap som arv från den först avlidne maken. Denna rätt till sekundosuccession innebär att den efterlevande maken endast har fri förfoganderätt över den avlidne makens kvarlåtenskap och hen får således disponera över egendomen, men inte testamentera bort den. Däremot har den efterlevande maken full äganderätt till sin del efter bodelningen som denne kan testamentera bort. Detta innebär alltså att när efterlevande make dör så kommer dennes kvarlåtenskap delas på mitten, ena halvan får dennes bröstarvingar dela lika på och den andra halvan får den först avlidne makens syskon dela lika på.

Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!

Vänliga hälsningar.

Josefine Rembsgård
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?