Arvsfördelning enligt andra arvsklassen
Om min bror skulle avlida och då jag är hans enda syskon och eftersom han varken har fru, barn eller en sambo är jag då en legal arvinge? Våra föräldrar är båda avlidna. Om det nu skulle finnas ett testamente blir jag i så fall arvslös?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämplig lag
När det kommer till arv utgör Ärvdabalken (ÄrvB) tillämplig lagstiftning. För att bestämma vilka som är arvingar och hur stort arv de kan tänkas ha rätt till, indelas alla som kan komma att ärva en avliden i s.k. arvsklasser.
Första arvsklassen
I händelse av en persons bortgång övergår dennes egendom först och främst till en eventuellt efterlevande make, med möjlighet för viss inskränkning samt även förtur för s.k. särkullsbarn. Var personen ogift är det den första arvsklassen som ärver i första hand. Den första arvsklassen omfattar den avlidnes bröstarvingar; dennes barn, och i händelse att dennes barn gått bort – deras barn istället, ÄrvB 2 kap. 1 §.
Laglott
Vid arv tar varje berättigad arvinge s.k. lika lott. Det innebär att arvet delas i lika antal delar som det finns arvingar i den aktuella arvsklassen. För bröstarvingar föreligger en slags ”arvsgaranti” (såvida det finns något att ärva). Denna kallas laglott. Laglottens innebörd är den att hälften av den lott som genom arvsdelning skulle utgöra lika lott – alltid är förbehållen bröstarvingen så som dennes laglott, ÄrvB 7 kap. 1 §.
Andra arvsklassen
Vid just arv efter syskon utgår man från vad som kallas för den andra arvsklassen. För att den andra arvsklassen ska göras gällande krävs att det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen. Först i denna kategori av arvingar är den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna bortgångna ärver istället deras eventuella barn, dvs. den avlidnes syskon, jfr ÄrvB 2 kap. 2 §.
Skillnader mellan första och andra arvsklassen
För arvingar i den andra arvsklassen finns det ingen motsvarighet till den rätt till laglott som tillfaller en bröstarvinge. Eftersom det råder s.k. testationsfrihet har därför den avlidne möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap hur denne vill/har velat. Med det sagt innebär det inte att enbart existensen av ett testamente behöver innebära att hela kvarlåtenskapen testamenterats bort. Ett testamente kan även omfatta delar av kvarlåtenskapen. Finns det utöver testamentet arvegods som inte testamenterats fördelas det ut på de existerande arvslotterna, dvs. enligt de förutsättningar du beskrivit – till dig själv, jfr ÄrvB 9 kap. 1 §.
Klander av testamente
För att ett testamente ska gälla enligt ovan krävs att det upprättats lagenligt, annars kan det klandras av de som annars är berättigade att ärva, jfr ÄrvB 13 kap. 1 § och 14 kap. 5 §. Ett korrekt upprättat testamente ska vanligtvis utformats skriftligen och i närvaro av två vittnen, jfr ÄrvB 10 kap. 1 §. Vittnena ska även de uppfylla vissa krav avseende ålder och psykiskt skick samt inte vara släkt med testatorn, jfr ÄrvB 10 kap. 4 §.
Andra faktorer som kan göra ett testamente ogiltigt är om det upprättats då testatorn befunnit sig under en psykisk störning, utnyttjande av dennes oförstånd/viljesvaghet eller genom svek förletts att upprätta testamentet, jfr ÄrvB kap. 13 2-3 §§.
Behöver du hjälp med att klandra ett testamente kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserade på arvsrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.
Sammanfattning
Eftersom arvingar enligt andra arvsklassen inte är berättigade till någon laglott kan hela den bortgångnes kvarlåtenskap testamenteras bort. Är den inte det, eller bara delvis, tillfaller den kvarvarande kvarlåtenskapen de berättigade arvingarna.
Med vänlig hälsning
