Arvsfördelning? "Bröstarvinge, faders fru och adoptivdotter"
Min mor och far var gifta fram till att mor avled av sjukdom. Jag var då enda barnet. Far gifte sedan om sig med en kvinna som hade/har 1 dotter som far sedan adopterade. Nu har far avlidit och jag undrar då hur arvsfördelning och olika rättigheter kommer att falla ut. Vi är alltså tre kvar i livet: jag, fars fru och hennes dotter.
Lawline svarar
Hej! Och varmt välkommen till Lawline.
Relevant lag för denna fråga är ärvdabalk (1958:637) (ÄB).
Jag kommer först allmänt och översiktligt redogöra för arvsrätten. Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (2:1 ÄB) (det vill säga den avlidnes barn). Hälften av kvarlåtenskapen har arvlåtaren rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott och de "begär" det. Laglotten är hälften av det som barnet eller barnen hade rätt till enligt lag, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Gällande adopterade barn ska barnet ses som adoptivförälderns barn (som en bröstarvinge). Som i ditt fall, när en make adopterar den andra makens barn anses barnet som makarnas gemensamma barn (4:21 FB). Om det finns ett testamente från er far där han testamenterar bort 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan har ni därmed rätt till 25% var i form av er laglott (25%+25% = laglotten). Finns det inte ett testamente uppgår er arvslott istället till 50% var av kvarlåtenskapen (adoptivbarnet och du) (50%+50% = hela kvarlåtenskapen).
Gällande adoptivbarnet andel av kvarlåtenskapen kommer den dock först tillfalla modern (din fars fru). De gemensamma barnens arvslott ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt (den efterlevande maken har inte full äganderätt över den och får bland annat inte testamentera bort denna egendom). De gemensamma barnen får då ut sitt arv först efter den andra föräldern avlider i form av efterarv (3:2 ÄB). Fri förfoganderätt innebär att arvtagaren får spendera egendomen precis som denna vill, dock inte testamentera bort den eller ge bort egendomen i gåva. Detta för att arvet efter den först avlidna maken ska fördelas till dess arvingar när den som ärvde med fri förfoganderätt också avlider (efterarv).
Då din fars fru inte är din mor utgör du ett så kallat särkullbarn. Du har då rätt att få ut din del av kvarlåtenskapen från din dar direkt (du behöver inte vänta som adoptivbarnet får). Du kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande maka (3:9 ÄB) (exempelvis på grund av att arvlåtaren ber om detta i ett testamente). Du får då (precis som ett gemensamt barn) ut ditt arv i form av efterarv vid den efterlevande makans bortgång istället (3:2 ÄB). Efterlevande maka kommer då ärva barnets "del" med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt.
Sammanfattningsvis; Det framgår inget om något testamente i din fråga, så jag utgår ifrån att ett sådant inte finns från din far. Arvsfördelningen blir då som sådan att du ärver som särkullbarn din andel direkt (50%). Den adopterade dottern ses som deras gemensamma barn, då kommer din fars fru ärva dottern andel (50%) med fri förfoganderätt, och därefter (när hon avlider) kommer adoptivbarnet ärva sin andel (efterarv).
Relevant för dig kan även vara din mors efterarv, om din far ärvda henne med fri förfoganderätt vid hennes bortgång. Om du ännu inte mottagit arv från din mor (om hon hade någon kvarlåtenskap), och din far ärvde henne med fri förfoganderätt tordes du ska få arv i form av efterarv också uträknat ifrån din fars kvarlåtenskap, utöver din arvslott från honom.
Vill du ha ytterligare rådgivning är du välkommen att boka tid med någon av Lawlines jurister här.
Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar
