Ärver min dotter sin far och får hon veta när han går bort?
Hej
Har en dotter med en gift man som i sin tur har 3 söner med sin fru, faderskap är fastställt och han betalar via försäkringskassan underhållsstöd. När han går bort, kommer min dotter då att få veta detta och ha rätt till arv efter honom? Har inte haft kontakt med honom sedan dottern föddes.
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis kan arvsrättens struktur snabbt sammanfattas. Den består av den legala arvsordningen och testamentsrätten. Om en person skriver ett testamente som uppfyller lagens krav fördelas arvet efter det. Finns inget giltigt testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen, dvs. en i lag reglerad fördelning.
Jag misstänker att det är svårt för dig att veta om din dotters far har upprättat ett testamente eller om han gör det innan sin död. Därför ger jag dig två svar, ett utifrån varje alternativ. I slutet sammanfattar jag mitt svar kortfattat.
Om testamente saknas så fördelas arvet utefter den legala arvsordningen. Då ärver den avlidnes avkomlingar (barn) allt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Barnen delar lika på arvet vilket innebär att din dotter får en fjärdedel, förutsatt att hennes far inte får fler barn innan sin bortgång. När det kommer till hur mycket man ärver görs det ingen skillnad om barnet är gemensamt med nuvarande fru eller så. Alla barn behandlas lika.
Skillnad kan dock uppkomma när det kommer till när barnet får arvet. Du nämner att din dotters far idag är gift med en annan person. Han har barn med denna andra. Då ärver den gifte (makan) istället för dessa barn. De får sen sin del av arvet när makan sedan går bort (3 kap. 1 § 1 meningen ärvdabalken). Men din dotter ärver dock direkt eftersom hon inte är deras gemensamma barn (3 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken).
Oavsett hur mycket eller lite kontakt du haft med din dotters far så är hon arvsberättigad honom. Efter hans död ska en bouppteckning upprättas inom tre månader (20 kap. 1 § ärvdabalken). Till bouppteckningen ska alla delägare kallas i god tid (20 kap. 2 § ärvdabalken). Din dotter är en delägare eftersom hon är arvinge (18 kap. 1 § ärvdabalken) och ska därför kallas till bouppteckningen. Därför har din dotter rätt att få veta att han gått bort.
Om testamente finns kan två situationer aktualiseras. Antingen får hon ut någonting ur det och ärver enligt det eller så har allt testamenterats till någon annan. Oavsett har din dotter rätt att ärva en viss del, nämligen sin laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är den del hon får ut om inget testamente skrivits, dvs. den del varje barn får, alltså en fjärdedel. Laglotten blir således en åttondel av hennes fars kvarlåtenskap. Skulle testamentet göra att hon få mindre än en åttondel kan hon begära att det jämkas (7 kap. 3 § ärvdabalken). Det måste hon göra inom sex månader från att fick reda på att testamentet fanns (7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken). Finns ett testamente måste arvingarna informeras om dess existens (14 kap. 4 § ärvdabalken). Det innebär för det första att hon får ärva en åttondel och för det andra att hon får reda på att hennes far gått bort.
Sammanfattningsvis kan sägas att din dotter har rätt att ärva honom och få reda på att han gått bort. Har han skrivit testamente så ska hon informeras om det (14 kap. 4 § ärvdabalken). Skulle det göra att hon inte får minst en åttondel kan hon begära att få det ändå.
Finns inget testamente ärver hon en fjärdedel (2 kap. 1 § ärvdabalken) direkt vid hans bortgång (3 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken. Då ska hon kallas till bouppteckningen och får därigenom reda på att hennes far gått bort.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!
Vänligen,
