Arv och särkullsbarn
Hej.
Jag undrar vad som gäller när det finns både särkullebarn och efterarvingar i form av barn från tidigare äktenskap med i bilden.
Det gäller min morfar. För många år sedan gick min mormor bort. De hade två barn (min mamma och hennes bror). Senare gifte min morfar om sig. Nu har hans andra fru gått bort. Hon hade en son från ett tidigare äktenskap. De hade inga gemensamma barn.
Hur mycket kan särkullbarnet kräva ut och hur mycket får min mamma och hennes bror? Och vilka tillgångar skal räknas om min mamma vill kräva ut sitt arv. Är det tillgångarna som finns idag eller tillgångarna som min morfar och min mormor hade ihop?
Lawline svarar
Hej! tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.
Jag tolkar dig som att din Morfars nya fru har gått bort och att det därför ska ske ett arvskifte. Eftersom att du säger att din fråga gäller din morfar antar jag att även han tyvärr har avlidit och att din mor och hennes bror avstod ifrån att ta ut arvet direkt. Jag tänkte börja att prata lite generellt om arv och sedan gå in på din aktuella situation.
I Sverige ärver i första hand barnen. De som då räknas är biologiska barn och adopterade barn. Detta innebär helt enkelt att särkullsbarn inte ärver av deras föräldrars makar. Alltså kan din mor och hennes bror inte ärva av eran morfars nya fru liksom hennes son inte kan ärva av er morfar.
Vid en persons bortgång får gemensamma barn vänta med att få ut sitt arv om föräldrarna är gifta. Däremot har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv men de har även en möjlighet att vänta tills förälderns make gått bort. Oavsett vilket arvingarna väljer så bör en bodelning ha gjort. I dessa fall brukar man dela upp egendomen på papper för trots att din morfars fru behöll allt så gjorde hon det på två olika premisser. Den ena delen fick hon som sin del av deras gemensamma egendom, den har hon rätt att göra vad hon vill med. Den andra delen ärvde hon med så kallad fri förfoganderätt, detta innebär att hon i princip får göra vad hon vill med egendomen utom att testamentera bort den. Här räknar man sedan ut en andel som din mamma och hennes bror har rätt till när arvet ska skiftas.
Andel = (det maken ärver med fri förfoganderätt) / (det den andra maken får i bodelning + det man ärver med fri förfoganderätt).
exempel: ett par har bara gemensam egendom på 100 kr. Vid en bodelning har de då båda rätt till 50 kr var.
Då skulle det maken ärver med fri förfoganderätt vara: 50 kr
Det maken ärver med full ägande rätt vara: 50 kr
och uträkningen bli 50/(50+50) = 0.5 = 50 % är den andel som arvingarna skulle ha rätt till i efterarv.
Efterarvet: andelen * den andras förmögenhet vid dödsfallet
låt oss sedan säga att den överlevande maken har ökat sin förmögenhetsmassa till 150 kr. Då har arvingarna ifrån den första maken fortfarande rätt till 50% av egendomsmassan.
150*0.5 = 75 kr
Men detta gäller även om arvet minskat exempelvis till 90 kr
90*0.5 = 45 kr
I ditt fall kan jag tyvärr inte ge det ett konkret svar eftersom att jag inte vet hur din morfar och hans fru egendoms fördelning såg ut, om det fanns äktenskapsförord eller enskild egendom. Hur mycket din mor och hennes bror har rätt att få ut beror helt enkelt på bodelningen i det enskilda fallet. Men de tillgångarna som ska räknas är helt enkelt en procentsats av egendomen som din morfars fru lämnat efter sig.
Det här kan vara lite knepigt att förstå men jag hoppas att det blev lite klarare.
