Arv och särkullbarn

2020-04-27 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej, Har en fråga från ett särkullbarn, min far gifte om sig och skaffade ny familj (fru +1 gemensamt barn) Önskar lite tydligare förklaring på arvet i fråga, dom pratar om arv och säger att huset dom bor i är skrivet på den nya frun, för att de är något dom köpt av hennes familj i sin tur men dom menar på att de är hennes arv sen äger dom lite andra fastigheter och rätt mycket prylar som också står på henne då. I en diskussion menade jag på att jag antar att han har betalat för det då dom har det gemensamt och varit gifta 20 år med gemensam ekonomi så jag tänker att vi det läget finns inget - mitt - ditt att dela upp? Är inte ute efter Att skapa kaos direkt men vill veta vad lagen säger när de känns som de aktivt gjort så för att slippa mig som arvinge.. typ..? Hur stor del av arvet har jag "rätt" till? Hur delar man upp vad min far äger i ett sådant fall?
SVAR

Hej!

För att kunna reda ut vad som är en persons kvarlåtenskap efter dennes död måste man först och främst göra en bouppteckning och sedan en bodelning. Har personen varit gift så får man se till vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom när man gör bouppteckning och bodelning. Enligt äktenskapsbalkens 7 kap 1§ är giftorättsgods den egendom som inte ska ses som enskild egendom. Enligt 7 kap 2 § äktenskapsbalken avses enskild egendom som

egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1–5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.

När det kommer till bostad menas enligt 7 kap 4 § äktenskapsbalken exempelvis fast egendom som makarna eller någon av dom äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (detta är endast ett exempel från bestämmelsen)

Vad gäller bohag menas enligt 7 kap 4 § äktenskapsbalken Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.

Är huset köpt gemensamt och det inte ska ses som enskild egendom enligt någon av de ovan uppräknade punkterna så ska det ses som giftorättsgods. Detta gäller all egendom och inte bara huset. Att det är giftorättsgods innebär att det ska tas upp i en bouppteckning och tas med i en bodelning där giftorättsgodsets värde ska delas lika mellan makarna för att kunna få fram kvarlåtenskapen efter den avlidne maken.

Vid bodelningen får man fram vad kvarlåtenskapen efter din far blir. Denna kvarlåtenskap har du och ditt halvsyskon rätt att ärva. Som huvudregel har ni lika rätt till arvet, dvs att det delas lika mellan er. Det finns dock enligt lag en möjlighet att minska sina eller någon av sina arvingars arvslott. Minskningen kan göras genom att exempelvis testamentera bort delar av arvet osv. Denna minskning av en arvinges arvslott får dock inte överskrida hälften av arvslotten då det finns ett förstärkt laglottsskydd i 7 kap 4 § ärvdabalken. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att en arvinge alltid har rätt till halva sin arvslott, man kan därmed inte göra någon arvinge helt arvslös.

Sammanfattningsvis så innebär det ovan att om huset och bohaget inte är enskild egendom så är det giftorättsgods och det ska därmed delas lika i en bodelning oavsett vem som står på huset och du har åtminstone rätt till din laglott, vilket är hälften av arvslotten.

Hoppas du har fått svar på dina frågor!

Med vänlig hälsning

Sandra Rust
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll