Arv för make och särkullbarn

2020-02-17 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej!Jag och min fru är gifta och hon har två barn sedan innan ,och vi har två gemensamma barn.Jag har ett hus sedan tidigare och äger 90% av det och min fru äger 10%(hon fick 10% i gåva )Vad händer om hon går bort ? Jag vill att våra gemensamma barn ska ärva huset och mina tillgångar när jag går bort ,kan man skriva testamente ? Men hur funkar det med hennes del ? Hur delas det ?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att besvara din fråga kommer jag leta vägledning i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).

Bodelning vid äktenskapets upphörande
Vid en makes död anses äktenskapet upplöst (1 kap. 5 § ÄktB). När detta sker ska en bodelning äga rum (9 kap. 1 § ÄktB). Vi en bodelning ska allt giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Detta utgörs av allt en make äger och som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1-2 §§ ÄktB). När man sett till att utröna vad som är giftorättsgods så ska varje makes andel i boet räknas ihop (11 kap. 1 § ÄktB). Vad som återstår efter att makarna räknat av skulder från sin andel i bodelningen läggs ihop och delas därefter på hälften (11 kap. 3 § ÄktB).

Arvsordningen
I första hand är det barnen till den avlidna som ärver, vilka är de så kallade bröstarvingarna. Dessa tar lika stor del av arvet om inte annat testamenterats (2 kap. 1 § ÄB). Däremot gäller att om den ena föräldern överlevt den andre, ska den överlevande ärva bröstarvingarnas del i den avlidne (3 kap. 1 § ÄB). Detta arv sker med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande får göra vad den vill med tillgångarna efter den först avlidne förutom att testamentera bort dem vid sin död. När den överlevande gått bort får de gemensamma barnen ärva både den först avlidna och den senare avlidna (3 kap. 2 § ÄB).

Enligt lagstiftningen har dock den avlidnes egna barn, särkullbarn, rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet kan dock avstå från denna rätt och därmed få efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din frus barn, som inte är gemensamma, skulle ärva henne direkt såvida de inte själva väljer att avstå vilket innebär att de får rätt till efterarv precis som era gemensamma barn.

För att klargöra skulle, om jag utgår från att bostaden är giftorättsgods, du få 50 % av huset och din frus dödsbo få 50 %. Din frus 50 % skulle då delas på alla hennes barn, såväl gemensamma som särkullbarn. 50/4 = 12,5 %. Du skulle få andelarna från era gemensamma barn och således äga 75 % av huset. Resterande 25 % skulle tillfalla din frus särkullbarn.

Normalt räknas särkullbarnens arvslott i pengar och inte i egendom specifikt, varför du kommer ha möjlighet att köpa ut särkullbarnen. Om ett sådant arrangemang inte är möjligt, ekonomiskt eller att ni helt enkelt inte kan komma överens, kan särkullbarnen tvinga fram en försäljning som delägare i fastigheten (6 § Samäganderättslagen).

Ett försök till att undvika en sådan konflikt skulle kunna vara att upprätta ett testamente som anger en önskan om att fastigheten ska tillfalla den efterlevande maken. Ett testamente ska upprättas skriftligen och sedan bevittnas av två personer för att vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Dessa vittnen måste bevittna testamentet samtidigt i varandras närvaro, varefter de båda ska signera testamentet med sina namn. Viktigt här är att vittnena förstått att de bevittnat ett testamente. Vidare innebär kravet på närvaro av de båda vittnena att de ska ha varit i samma rum och sett den andra skriva under.

Sammanfattningsvis kan sägas att särkullbarnen kommer bli fastighetsdelägare om de inte väljer att avstå från den till förmån för dig i utbyte mot ersättning i annan egendom eller i pengar. Om de väljer att inte avstå från fastigheten får konflikt i yttersta fall lösas i rätten genom att det beslutas om tvångsförsäljning.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Carl Jansson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll