Arv efter efterlevande make när denna har gift om sig

2018-09-27 i Efterarv
FRÅGA
Hej! Jag har en arvsfråga. Person A gifter sig med person B, de fick inga barn. Några år senare dör person B, ca 1950. Person A gifter då om sig med person C och detta par får tre barn. Många år senare (i år) avlider person A och därefter C. Person Bs föräldrar är döda sedan länge. Vad händer med arvet efter B (som ju ärvdes av person A)? Om B har syskon i livet, plus eventuella barn till dessa syskon, har dessa någon rätt till arvet? Papper finns på vad A och B ägde vid Bs död, är det detta som i så fall ska delas (uppräknat i dagens penningvärde) på eventuella arvingar efter B eller ska Bs arvingar kunna dela även på det som A tillsammans med C samlat ihop under sitt liv tillsammans? Finns det någon preskriptionstid? Tack på förhand!
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Eftersom det inte finns några bröstarvingar (barn) till person B är det person B:s föräldrar som ärver efter person B. Är föräldrarna avlidna ärver föräldrarnas övriga barn (alltså person B:s syskon eller halvsyskon). Är någon/några av syskonen avlidna delar deras barn på det syskonets arvslott. Detta framgår av 2 kapitlet 2§ Ärvdabalken (ÄB).

Eftersom det fanns en efterlevande make (person A) vid person B:s död ärvde person A person B:s egendom och person B:s arvingar, som beskrivna ovan, fick vänta på sitt arv tills person A avled i enlighet med 3 kapitlet 1§ ÄB. De arvingar efter person B som finns beskrivna ovan får efter person A:s död ut sitt arv efter person B enligt 3 kapitlet 2§ ÄB.

Person A har gift om sig efter person B:s död med person C. Huvudregeln är då, enligt 3 kapitlet 6 ÄB, att när person A avlider delas dennes tillgångar på hälften varav den ena halvan går till person B:s arvingar och den andra halvan ingår i bodelningen mellan person A och person C. Dock finns också en bestämmelse i 3 kapitlet 4§ ÄB som säger att om person A:s egendom blivit mer värd under tiden som person B varit avliden och värdeökningen härrör från arv, gåva eller testamente som person A erhållit eller från person A:s förvärvsarbete så ska den ökningen tillfalla person A:s arvingar och inte person B:s arvingar. Alltså får en eventuell sådan värdeökning räknas bort från den hälftendelning av person A:s tillgångar som ska göras enligt 3 kapitlet 6§ ÄB.

Sammanfattningsvis har person B:s arvingar rätt att få ut sitt arv efter person A:s död. Arvet beräknas som hälften av person A:s tillgångar vid dennes bortgång. Dock räknas inte värdeökningar av person A:s tillgångar som härrör från arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete med i hälftendelningen.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Klara Johansson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (524)
2018-11-15 Räknas pengagåvor som minskande av egendom?
2018-11-10 Fördelning av arv vid efterlevande makes bortgång
2018-11-08 Efterarv utgörs av en andel, och inte ett belopp, i den totala kvarlåtenskapen
2018-11-08 Minskad egendom vid efterarv ger rätt till vederlag

Alla besvarade frågor (61852)