Är min kund bunden av uppsägningstiden i ett icke påskrivet avtalsförslag när denne redan har börjat prestera i enligt med avtalsförslaget?

2021-09-03 i AVTALSRÄTT
FRÅGA
Hej, jag har en mindre konsultverksamhet där jag också hyr ut underkonsulter. En uppdragsgivare hyr en konsult av mig en dag i veckan sedan den 1 maj. Uppdragsgivaren bad mig skicka ett avtalsförslag vilket jag också gjorde där det framgår att uppsägningstiden är 3 månader och att uppdragsgivaren inte har rätt att anställa konsulten. Uppdragsgivaren har ej skrivit på avtalet men har betalat varje månadsfaktura. Jag får nu i slutet av augusti ett mejl från uppdragsgivaren där de meddelar att de har anställt konsulten från den första september. Konsulten är en god vän till mig och har väldigt dåligt samvete men vill gärna ha jobbet. Jag har meddelat uppdragsgivaren vad som står i avtalet men de svarar att vi inte har något avtal och att de inte kommer att ersätta mig efter det att augusti-fakturan är betald. Gäller avtalet i och med att de har betalat fakturorna även om det inte är undertecknat? Har jag någon rätt att kräva ersättning?
SVAR

Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,

UTREDNING

Din fråga rör avtalstolkning och vad som gäller när parter har glömt att avtala om vissa saker, inte är överens om hur ett avtalsvillkor ska tolkas eller om ett avtal överhuvudtaget har träffats, något som för övrigt inte är reglerat i lag. Därför måste det redan nu framhållas att svaret inte alltid är självklart, dvs. rättsläget kan många gånger vara oklart. Oavsett vilket är den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Det ska inledningsvis sägas att ni har ett avtal varför din motparts påstående om att så inte är fallet är felaktigt. Det finns nämligen inga formkrav för den här typen av avtal. Dessa kan således ingås formlöst. Att det aktuella avtalet inte slutligen manifesterades i skrift med era respektive underskrifter må så vara, men det föreligger fortfarande ett rättsligt bindande avtal. Att avtalsinnehållet sedan råkar vara tvistigt och/eller oklart i vissa delar får ändå ingen bäring på huruvida avtalet i grunden faktiskt existerar.

Avtalstolkning generellt, vad gäller?

Det finns ingen lagstadgad metod för avtalstolkning. Allmänna avtalsrättsliga principer liksom olika metoder för tolkning av avtalstext har istället utvecklats i praxis och då genom Högsta domstolens (HD) försorg.

Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.

Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet (eller innan för den delen) har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta jämställas med en justering av ett tidigare avtal eller ett ingående av ett nytt avtal och då genom s.k. konkludent handlande (konkludent ingånget avtal = underförstått avtal eller avtalsslut genom parternas ageranden). Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den s.k. oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.

Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se ännu en gång NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.

Hur ska det aktuella avtalet tolkas?

I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Men mer än så går egentligen att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol (en tingsrätt som första instans), är hänvisad till de olika tolkningsmetoderna. Eftersom avtalet i det här fallet aldrig slöts genom en uttrycklig utväxling av ett anbud och en accept utan istället slöts genom era respektive ageranden (försäljningen av din tjänst och din kunds regelbundna betalningar) torde det vara fråga om ett konkludent avtal.

Gängse praxis på de allra flesta områden är att avtalsparter har rätt att säga upp avtal och till viss uppsägningstid. Huvudregeln är att avtal kan sägas upp ensidigt av endera parten, men då gäller i allmänhet att motparten har rätt till skälig uppsägningstid, vilket vanligtvis är en månad om ingenting annat har avtalats, jfr NJA 2009 s. 672. Men det finns ingen uttrycklig lagbestämmelse som anger hur lång uppsägningstiden ska vara varför det alltid görs en enskild bedömning från fall till fall och med hänsyn till praxis och sedvänja, dvs. till vad som är brukligt i den aktuella branschen. Avtal som ingåtts "tillsvidare" kan sägas upp med viss uppsägningstid, men avtal som saknar tidsbegränsning kan antingen gälla för all framtid eller för obestämd tid. Gäller ett avtal för all framtid kan det inte sägas upp annat än under vissa speciella förutsättningar. Om det däremot gäller tillsvidare kan avtalet som sagt, med iakttagande av skälig uppsägningstid, sägas upp utan att sådana förutsättningar måste föreligga. I hovrättsfallet RH 2010:40 ansåg dock domstolen att ett avtal på obestämd tid, dvs. tillsvidare, inte kunde sägas upp annat än om förutsättningarna för avtalet ändrades på ett mer avgörande sätt.

Samtidigt går det inte att bortse från tidigare uttalanden som har gjorts av HD. I de här sammanhangen görs ofta en skälighetsbedömning samtidigt som en eller flera av de ovanstående tolkningsmetoderna används. Vid bedömningen av vad som är skäligt brukar hänsyn tas till bl.a. avtalsförhållandets längd, eventuella gjorda investeringar, tid att finna alternativ och annat dylikt. Vid långvariga avtal brukar dock kravet på uppsägningstiden bli mer sträng. I det sistnämnda HD-fallet hade skälig uppsägningstid bedömts utgöra tre månader. Avtalet hade löpt i sju år.

Vidare och såvitt jag förstår skickade du i början ut ett avtalsförslag efter önskemål från kunden vari en uppsägningstid om tre månader angavs. Givet att samarbetet mellan ditt bolag och kunden nu har löpt i drygt fyra månader torde det inte bli särskilt svårt att hävda denne, genom mottagandet av avtalsförslaget och de månatliga betalningarna, dels har agerat konkludent och dels har gett dig befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger, dvs. att det skriftliga avtalsförslaget har utgjort det faktiska avtalsinnehållet. Även om kunden i efterhand skulle hävda att du felaktigt uppfattat avtalets innebörd i den här delen insåg denne sannolikt att så var fallet (subjektiv bedömning). Om det mot all förmodan skulle vara så att kunden inte förstod att du räknade med ett avtalsinnehåll i enlighet med avtalsförslaget borde kunden i vart fall ha förstått detta givet omständigheterna (objektiv bedömning). Enligt min mening bör kunden därför vara bunden sin motparts uppfattning, dvs. din uppfattning, och mot bakgrund av det resonemanget är du också berättigad till en ersättning motsvarande tre månadsfakturor eftersom det följer av det ursprungliga avtalsförslaget.

Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1431)
2021-10-18 Måste ägaren av bilen försäkra den eller kan någon annan göra det?
2021-10-17 Kan en resebyrå kräva vaccinationspass?
2021-09-30 Begravningsplats
2021-09-30 Kan jag få försäkringsersättning för sveda och värk till följd av en olycka?

Alla besvarade frågor (96430)