Är kommunen skyldig att ersätta skador på min bil?
Hej, jag är bosatt i Stockholm och min bil stod parkerad på en hcp-plats, stolpen med hcpskylt lyfte i en vindby o landade på min bil vilket föranledde skador på tak & hr sidbackspegel. En skadeståndsansökan skickades till Stockholms stad där jag äskade om ersättning för min självrisk på bilförsäkringen (7.500kr). Jag menar att staden har ett ansvar att en vägstolpe är korrekt monterad och således ska betala min självrisk. Svaret från kommunen blev att de inte anser sig ersättningsskylding pga staden inte uppsåtligen eller genom vårdslöshet orsakat skadan (2 kap. 1§ skadeståndslagen). De menar att en okänd person kört på stolpen och försökt sätta dit den igen, sedan krävs det inte mycket att stolpen faller ned t.ex av en vindpust. Staden menar att de måste ha känt till skadan och underlåtit att att återställa den för att bli skadeståndsskyldiga. Jag menar de visst måste ha ett ansvar, de äger ju skylten och ansvarar för den. Tydligen är det inte ovanligt att detta händer, då får väl staden ha ett team som åker runt och kontrollerar stolpar. Personskador kan ske nästa gång, jmfr t.ex med istappar på tak. Notera att min kompis moster fick ersättning när en lyktstolpe föll ned på henne utanför slottet, år 2004. Förresten Boeing kände inte till att deras 737Max hade ett fabriksfel när planet störtade, dock så har de naturligtvis ett ansvar för olyckan skedde. Jämförelse kan oxå ske med dolda fel i hus, där säljaren har ett ansvar även om de inte kände till skadan. Tack
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som måste vara uppfyllda för att någon, i det här fallet en kommun, ska bli skyldig att betala skadestånd. Jag kommer att börja mitt svar med att berätta om vilka krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska utgå. I slutet av svaret kommer jag berätta hur du kan gå vidare med ditt fall.
Vilken lag är tillämplig i den här situationen?
Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL). Tillämpliga speciallagar och avtal om skadestånd ska tillämpas framför SkL (1 kap. 1 § SkL). Jag kan inte se att någon speciallag skulle vara tillämplig i den här situationen. Jag kommer även att utgå från att det inte finns något avtal mellan dig och kommunen som reglerar skadeståndsfrågan. Jag kommer därför att utgå från skadeståndslagen när jag svarar på din fråga.
Vilka krav måste vara uppfyllda för att någon ska bli skadeståndsskyldig?
Den allmänna regeln om ansvar för eget vållande finns i 2 kap. 1 § SkL. I 3 kap. SkL finns regler om stat och kommuns ansvar för uppkomna skador. Dessa regler gäller för bland annat fel vid myndighetsutövning samt felaktiga råd och upplysningar. Med myndighetsutövning avses att en myndighet utövar makt över en medborgare. Detta kan till exempel vara att fatta ett beslut eller att inte fatta ett beslut. Att vara passiv i kontrollen av en stolpe kan inte anses vara myndighetsutövning från kommunens sida. Jag kan inte heller se att någon annan regel i 3 kap. SkL skulle vara aktuell i den här situationen. Jag kommer därför att utgå från regeln i 2 kap. 1 § SkL när jag svarar på din fråga.
I 2 kap. 1 § SkL står: "Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan". Innan jag går in på de enskilda rekvisiten (villkoren) i regeln ska jag förklara vilka allmänna krav som gäller för att någon ska bli skadeståndsskyldig.
Först och främst måste det ha uppstått en skada. Det är den skadelidande som ska bevisa att skadan har uppstått samt skadans storlek. Det är den skadelidandes uppgift att peka ut vem som orsakat skadan.
Skadan måste ha orsakats genom handling eller passivitet. Jag tolkar din fråga som att du menar att kommunen varit passiva i sin kontroll av stolpen på parkeringsplatsen. Det kan vara svårt att nå framgång med ett påstående om att någon orsakat en skada genom passivitet. Då krävs det antingen att det finns en handlingsplikt i en lag eller i ett avtal, eller att någon har framkallat fara för annan. I det här fallet menar kommunen att en okänd person har kört in i stolpen och sedan har försökt att sätta tillbaka den. Kommunen menar att personen har satt tillbaka stolpen slarvigt och att detta gjort att den senare kunnat falla på din bil. Kommunen menar alltså att man inte har framkallat faran i det här fallet. Det är din uppgift som skadelidande att visa att kommunen har framkallat en fara. Om du som skadelidande lyckas göra detta blir det kommunens uppgift att visa att man har vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga eventuella skador.
Det sista allmänna kravet är att det ska finnas så kallad adekvat kausalitet. Adekvat kausalitet innebär att det finns ett förutsägbart och rimligt samband mellan handlingen eller passiviteten och den uppkomna skadan. Det är upp till den skadelidande att visa att adekvat kausalitet finns i det enskilda fallet. Det innebär att du måste visa att kommunens passivitet har lett fram till att din bil blivit skadad och att skadan är en typisk och förutsägbar effekt av passiviteten. Det är svårt att säga exakt hur en sådan bedömningen kommer att göras i det enskilda fallet.
I 2 kap. 1 § SkL står det att någon "uppsåtligen eller av oaktsamhet" ska ha orsakat den uppkomna skadan. Att någon uppsåtligen har orsakat en skada innebär att denne har orsakat skadan med vilja. Det finns ingenting i din fråga som tyder på att kommunen har orsakat skadan på din bil med uppsåt. Frågan är då om kommunen har orsakat skadan av oaktsamhet. Synonymer till oaktsamhet är till exempel vårdslöshet och försumlighet. När man bedömer om någon har varit oaktsam skiljer man mellan två bedömningar, den normbundna och den fria bedömningen. En normbunden bedömning innebär att man utgår från en lag eller någon annan regel. Om någon bryter mot regeln anses man ha varit oaktsam. Att bryta mot en trafikregel kan vara ett exempel på detta. Vid den fria bedömningen tittar man på risken för att skadan skulle inträffa, skadans typ och omfattning, möjligheter och kostnader att förebygga skadan samt riskinsikten hos den som orsakat skadan. Om risken för skada varit stor och kostnaderna för att förebygga skadan varit små är det mycket som talar för att skadevållaren varit oaktsam. Det är svårt att exakt säga hur en sådan bedömningen skulle göras i ditt fall.
Hur kan jag gå vidare med mitt fall?
Det är tyvärr svårt att exakt bedöma dina möjligheter att nå framgång med en eventuell skadeståndstalan mot kommunen. Det är många krav som måste vara uppfyllda och det är oftast upp till dig som skadelidande att bevisa att dessa krav är uppfyllda. Det kan till exempel bli svårt att visa att kommunen har framkallat en fara. Kommunen menar att en okänd person har kört in i stolpen och att kommunen därmed inte är ansvarig för att fara för skada har uppstått. Det kan dessutom bli svårt att visa att kommunen har varit oaktsam. Detta gäller särskilt om skadan på din bil inträffade kort efter att den okände föraren körde in i stolpen.
Om du vill gå vidare med ditt fall kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. För information om hur du ansöker kan du klicka på den här länken till Kronofogdemyndighetens webbplats. En annan möjlighet är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Tänk dock på eventuella rättegångskostnader för processen i tingsrätten. I mål där värdet av det begärda beloppet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet har man endast en begränsad rätt till ersättning för rättegångskostnader (18 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken). Prisbasbeloppet år 2019 uppgår till 46 500 kronor. Ditt krav på 7500 kronor ligger alltså under hälften av gällande prisbasbelopp. Du har därmed endast en begränsad rätt till ersättning för rättegångskostnader. Du har bland annat rätt till ersättning för en timmes rådgivning och för ansökningsavgiften (18 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken). Jag rekommenderar att du bedömer chanserna till framgång innan du går vidare med en eventuell stämningsansökan. En process i domstol kan både bli dyr och tidskrävande.
Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss på Lawline!
