Är jag skyldig att betala tillbaka en av köparen erlagd handpenning när denne har dragit sig ur köpet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är köplagen (KöpL) och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).
I 3 § KöpLsägs att lagens bestämmelser inte tillämpas i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna. Ovanstående innebär att det står (stod) dig och köparen fritt att frångå köplagens regler och avtala om andra villkor.
Beträffande just handpenningen ska dock framhållas att den frågan inte är reglerad i lag utan brukligt är istället att parterna självmant avtalar om vad som ska gälla i det här avseendet varför svaret också helt enkelt beror på vad du och köparen har kommit överens om. I regel brukar en handpenning betalas tillbaka om den har fungerat som en förskottsbetalning. Om handpenningen istället har utgjort en säkerhet för att affären ska komma till stånd gäller ofta motsatsförhållandet, framförallt när köparen drar sig ur avtalet och till följd av detta orsakar säljaren skada. Den senare kan ju ha lagt ner både tid (arbete) och pengar och/eller exempelvis tackat nej till andra spekulanter. Men i förevarande fall verkar i och för sig så inte vara fallet.
Oavsett vilket kan följande anföras. Den här typen av avtal, dvs. avtal om köp av lös egendom (och i det här fallet en motorcykel), är formlösa, vilket innebär att de kan ingås både muntligt och skriftligt, men även konkludent (underförstått, tyst och/eller genom parternas ageranden). Rättsligt bindande avtal uppstår för övrigt när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, se 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sunt servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av parterna ska kunna rucka på den ursprungliga överenskommelsem.Det betyder köparen är bunden av dennes tidigare utfästelse (löfte) och någon ångerrätt föreligger inte heller på det här området.
Men ingånga avtal behöver i och för sig inte alltid hållas under alla omständigheter. I avtalslagen återfinns ett antal s.k. ogiltighetsgrunder, se 28-36 §§ AvtL. Kan en situation sorteras in under någon av de nyss nämnda bestämmelserna kan ett avtal komma att förklaras ogiltigt, antingen i vissa delar eller i sin helhet. Den stora generalklausulen i 36 § AvtL brukar inte sällan aktualiseras i de här fallen och den täcker egentligen in alla de övriga förhållanden som kommer till uttryck i de nyss nämnda bestämmelserna. Däri sägs, i bestämmelsens första stycke, att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.
Det finns inget generellt svar på hur 36 § AvtL ska tolkas, dvs. hur bestämmelsens faktiska innebörd lyder i mer allmänna ordalag. Men en enskild bedömning är alltid påkallad från fall till fall. Partsställningen kan få bäring i det här avseendet, alltså på skälighetsbedömningen, vilket i klartext innebär att ett avtal som träffas skulle kunna jämkas om den ena parten framstår som avsevärt svagare än den andra parten, se t.ex. Högsta domstolens (HD) avgörande i NJA 1987 s. 639. Men det ska samtidigt noteras att 36 § AvtL är svår att få gehör för. I praxis har den här bestämmelsen använts restriktivt. Oavsett vilket finns det ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att köparen skulle kunna åberopa någon av ogiltighetsgrunderna i avtalslagen. Slutsaten blir därför att du, som svar på din huvudsakliga fråga, inte bör vara skyldig att betala tillbaka handpenningen.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig i eventuell kommande process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan i domstol och/eller vid annan typ av förhandling om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande av kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
