Är det brottsligt att dela en video på en berusad person?

Question

Hej!

Några kompisar och jag hade varit på förfest och sitter på en buss påväg till den riktiga festen. Rätt som det är kräks en av mina kompisar, så det kommer på bussens golv. Vi hjälper henne såklart och efter det lägger hon sig däckad i en annans kompis knä och nästan somnar. En tredje kompis tar upp telefonen för att ta bild på det som har hänt för att visa den som kräkts vad som hände, som en rolig grej. Då gör jag samma sak fast att jag filmar en kort video på tre sekunder, där man inte ser några ansikten eller så. Sen kommer vi till festen och har det kul.

Dagen efter frågar 3 stycken i min klass om jag kan skicka lite bilder och videos från kvällen via Snapchat, och detta är bara folk jag litar på, så jag skickar lite blandat, däribland denna videon från bussen. Ingen av personerna jag skickade den till sparade den, och efter att de har sett det jag skickade raderade jag det meddelandet så det inte låg kvar. Tjejen som kräktes bad också om att få videon, så jag skickade den till henne.

Nu får hon, två dagar senare, reda på att tre andra också fått den och blir allt annat än glad. Hon anklagar mig för att vara olaglig. Min fråga är, är det olagligt att filma när man ser att någon har kräkts, men inga ansikten eller så, och sedan sprida det vidare till andra via nätet? Otroligt tacksam för svar inom kort. Dessutom säger hon att videon har spridits ändå, möjligtvis genom att någon har filmat av en av de jag skickade tills telefon. Vad ska jag ta mig till?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga så att du undrar huruvida det, i ett sådant fall som du beskriver, är brottsligt att dela en video på en person som i ett berusat tillstånd kräks. 

Av 6 kap 6 § c 4 p brottsbalken framgår att den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år. Vidare framgår av 3 st att ansvar inte blir aktuellt om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig

Genom lagtexten kan vi läsa ut att det ställs fem krav för att delningen av videon, i ditt fall, ska anses utgöra ett brott. Delningen av videon ska (1) ha inneburit ett intrång i den berusade personens privatliv (2) videon ska ha spridits, (3) den berusade personen ska, på videon, ha befunnit sig i en mycket utsatt situation (4) videon ska vara ägnad att medföra allvarlig skada och (5) videon ska inte med hänsyn till syftet och övriga omständigheter vara försvarlig. I NJA 2020 s 273 har Högsta domstolen behandlat ett fall som liknar ditt och av deras bedömning framgår att rekvisiten för olaga integritetsintrång kan vara uppfyllda när man spridit en bild/video på en påtagligt berusad person. Omständigheterna i det enskilda fallet kommer dock alltid vara det avgörande vilket innebär att rättsfallet inte säger något säkert om ditt fall. Det faktum att man i ditt fall inte kunde se ansiktet på personen som kräktes torde, enligt min uppfattning, inte få någon avgörande betydelse förutsatt de som fått videon delade till sig varit medvetna om vem de varit. En mer betydelsefull skillnad mellan ditt fall och rättsfallet var dock att bilden som prövades i rättsfallet hade publicerats på instagram och det var då relativt tydligt att kravet på spridande var uppfyllt (minst 50 personer hade sett den). I ditt fall måste dock kravet på spridande behandlas närmare eftersom, så jag förstått, du enbart delat videon med tre personer. 

Kravet på spridande förekommer då även för brottet hets mot folkgrupp och av Högsta domstolens domskäl i ovan redovisade rättsfall kan man läsa ut att rekvisitet ska tolkas likadant för detta brott (jfr p 11 bland domskälen). Det finns då i sin tur ett rättsfall (NJA 1999 s 702) där detta rekvisit prövades och här framgår att bilden ska ha gjorts tillgänglig för fler än ett fåtal personer samt att det då inte räcker att bilden gjorts tillgänglig för tre personer. Eftersom det avgörande kriteriet är hur många bilden gjorts tillgänglig för innebär det att den avgörande frågan inte är hur många som faktiskt sett videon utan istället hur många som kunnat göra det. Den avgörande tidpunkten för denna bedömning är då tidpunkten för när du skickade videon (gärningstillfället). Vid denna tidpunkt var det enbart tre personer som videon gjordes tillgängliga för, av ovan framgår då att det inte skett något sådant spridande som krävs för straffansvar. Frågan blir då om det faktum att videon efter denna tidpunkt eventuellt spridits till flera medför att rekvisitet blir uppfyllt. För att straffansvar då ska bli aktuellt krävs att man kan se din efterföljande underlåtenhet som ett spridande. Frågan prövades i NJA 2020 s 917 där Högsta domstolen konstaterade att en efterföljande underlåtenhet, efter att något publicerats, inte kan konstituera ett spridande i lagens mening. Mot bakgrund av detta är min bedömning att videon inte kan anses ha spridits på ett sådant sätt som krävs för straffansvar. 

Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du självklart välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline!