Andelsberäkning vid efterarv
Hej. Jag har en fråga angående beräkning av kvotdel vid fördelning av arv. X och Y har varit gifta. Y är död. De har inga barn. Inget testamente finns. I bouppteckningen efter Y står följande om giftorättsgods. Den avlidnes (Y) giftorättsgods 128 413 kr (ett hundra tjugoåtta tusen fyra hundra tretton kronor). Makans ( X) giftorättsgods 1 603 364 kr ( en miljon sexhundratre tusen tre hundra sextiofyra kronor). Y har en avliden broder utan barn. Y har också en avliden syster som har tre barn. X har en avliden halvsyster som har tre barn. Hur beräknas arvet till Y respektive Xs arvingar då X har avlidit och då inget testamente finns? Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Regler om detta hittar du i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).
Ditt svar har anonymiserats och jag kallar därför makarna för X (Makan) och Y (Maken).
Bodelning ska göras när ett äktenskap upplöses
När Y dog ska hans och Xs äktenskap anses upplöst, 1 kap 5 § ÄktB. När deras äktenskap upplöstes ska en bodelning har gjorts där man delade upp deras tillgångar, 9 kap 1 § ÄktB. Bodelning ska göras med utgångspunkt i de tillgångarna som fanns när Y dog, 9 kap 2 § ÄktB.
I bodelningen ska Y och Xs respektive giftorättsgods ingå, 10 kap 1 § ÄktB. Det ska dock göras avdrag för om någon av dem har skulder som går att hänföra till giftorättsgodset, 11 kap 1 och 2 § § ÄktB. En skuld går att hänföra till giftorättsgodset i de fall då man t.ex. lånat pengar för att köpa en sak/bostad, som sedan har blivit giftorättsgods. Det som blir kvar efter att eventuella avdrag för skulder har gjorts ska läggas samman och därefter delas lika mellan Y och X, 11 kap 3 § ÄktB.
Eftersom jag inte känner till om Y och X hade några skulder kommer jag utgå ifrån att de inte hade det.
Beräkning bodelning utan skulder
128 413 + 1 603 364 kr = 1 731 777
1 731 777 / 2 = 865 888,50
Efter bodelningen kommer X och Y alltså ha 865 888,50 kr vardera.
Eftersom X vid Ys död hade så pass mycket mer giftorättsgods än honom, är det även möjligt att hon har begärt att var och en ska behålla sina egna giftorättsgods, 12 kap 2 § ÄktB. Då jag utifrån din fråga inte känner till om så är fallet kommer jag i mitt svar förutsätta att hon inte gjorde detta.
Arv och efterarv om de inte hade skulder eller enskild egendom
En persons kvarlåtenskap är det som ska fördelas vidare genom arv. Kvarlåtenskapen skulle i Ys fall bestå av giftorättsgodset han tilldelats genom bodelningen (865 888,50 kr) samt eventuell enskild egendom. Eftersom jag inte känner till om Y och X hade någon enskild egendom kommer jag vidare i mitt svar utgå ifrån att så inte var fallet.
Eftersom Y och X var gifta och inget testamente finns har X ärvt Ys kvarlåtenskap, 3 kap 1 § ÄB. När X dör kommer Ys arvingar dock ha rätt att ärva honom i efterhand genom ett så kallat efterarv, 3 kap 2 § ÄB. Ifall X och Y varken hade skulder eller enskild egendom, kommer de efter bodelningen att ha samma mängd egendom (865 888,50 kr) var. Den egendomen som X hade vid sin död kommer isåfall att delas lika mellan Y och Xs arvingar, 3 kap 2 § ÄB.
Ys systers tre barn kommer isåfall att få tre lika stora delar av hans hälft, 2 kap 2 § ÄB. Xs halvsysters (med utgångspunkt i att de har en gemensam förälder) tre barn kommer att ärva lika stora delar av hennes hälft av sin kvarlåtenskap, 2 kap 2 § ÄB.
Efterarv om de hade enskild egendom och/eller skulder
Om antingen X eller Y hade enskild egendom eller skulder alternativt X begärde att behålla sitt giftorättsgods som jag beskrev ovan, kommer det dock att se annorlunda ut. En beräkning kommer då göras i förhållande till hur stor del av Xs totala egendom efter bodelning genomförts samt efter att hon ärvt Y, som består av Ys kvarlåtenskap, 3 kap 2 § 3 stycket ÄB. Efter Xs död kommer därefter samma andelskvot användas för att beräkna hur mycket de bådas arvingar har rätt till.
Ys kvarlåtenskap/ Xs totala egendom efter bodelning och arv efter Y = Andelskvoten.
Xs totala egendom vid hennes död x andelskvoten = Ys arvingars arv.
Resterande del av Xs kvarlåtenskap ska tillfalla hennes arvingar. I övrigt kommer fördelningen mellan arvtagarna att se ut precis som jag beskrev ovan. Det är endast egendomens värde som ändras för respektive arvtagare beroende på vilka typer av egendom samt skulder paret hade.
Slutsats
Beroende på om makarna hade enskild egendom och skulder samt om X begärde att få behålla sitt giftorättsgods eller inte, kommer bodelningen att leda fram till olika resultat. Även andelsberäkningen av efterarvet kommer därför att kunna skifta pga. detta. Beräkningen görs dock med utgångspunkt i hur stor andel av Xs totala egendom som bestod av Ys kvarlåtenskap. Vid hennes död kommer samma andel av hennes totala egendom att tillfalla Ys arvingar i efterarv.
Hoppas jag kunde hjälpa dig att få mer klarhet i din situation.
Med vänliga hälsningar,
