ÄktB 12:2 och särkullbarns rätt till arv
Är det så att om ett gift par som endast har särkullebarn o en avlider o den andra begär Äkt 12:2, att särkullebarnen kan begära hela arvslotten? Är det så? Eller kan dom bara kräva laglott? Test finns ej. Ex A har eget konto med 500000. B som avlidit har särkullebarn o 100000 på sitt konto. Gemensamt äger dom en bostadsrätt som genererar 500000. Hur mycket kan B;s särkullebarn kräva vid arvsskifte?
Lawline svarar
Hej!
Tack för din fråga!
Lagregeln i äktenskapsbalken (ÄktB) 12:2 innebär att den efterlevande maken har rätt att, vid begäran, få behålla så som sin andel sitt giftorättsgods. Detta har inte direkt koppling till arvsrätten, utan är en bodelningsregel. En bodelning ska alltid ske när ett äktenskap upplöses, pga. separation eller att den ena maken avlider. ÄktB 12:2 kan dock enbart åberopas då äktenskapet upplöses pga. dödsfall, och lämpligen enbart då den efterlevande maken har mer giftorättsgods än den avlidne maken. Den efterlevande maken undviker då hälftendelningen som normalt sker vid en bodelning (se ÄktB 11:3).
I ditt exempel skulle A tjäna på att åberopa ÄktB 12:2, då A har mer giftorättsgods än B. A har ju 500'+250'= 750 000 kr och B har 100' + 250' = 350 000 kr. Med hänsyn till ÄktB 12:2 resulterar bodelningen i att A får 750' kr och B's sida får 350' kr, som utgör B's kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är den egendom som ska ärvas av B's arvingar.
Ärvdabalken (ÄB) 3:1 stadgar att om den avlidna var gift, så ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen (med fri förfoganderätt, vilket innebär att den avlidne makens arvingar har rätt till efterarv). Den efterlevande makens rätt till arv gäller dock enbart om särkullbarnen avsagt sig sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarn har således alltid rätt att få ut arvet direkt när deras förälder avlider. Med detta menas att de har rätt att få ut sin arvslott (dvs. inte enbart laglotten). Trots detta har den efterlevande maken enligt ÄB 3:1 alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne maken, få egendom som tillsammans med den egendom den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, motsvarar värdet av 4 prisbasbelopp (178 000 kr år 2013). I ditt exempel är dock detta inget hinder, eftersom make A erhöll mer än 4 prisbasbelopp ur bodelningen (A fick ju 750 000 kr). Särkullbarnen kan i ditt exempel kräva att få ut sin arvslott, som är 350 000 kr / antal särkullbarn.
I praktiken är således särkullbarnens rätt till arv oberoende av huruvida den efterlevande maken åberopar 12:2, men storleken på arvet kan givetvis påverkas om den rikare maken begär att få behålla sitt giftorättsgods såsom sin andel i bodelningen. Om A INTE åberopar ÄktB 12:2 i ditt exempel, resulterar ju bodelningen i att A och B får (500'+500'+100') / 2 = 550 000 kr var. Särkullbarnens arvslott blir då 550 000 kr / antal särkullbarn.
Äktenskapsbalken hittar du https://lagen.nu/1987:230
Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637
Vänligen
