Orsaka annans utgift - oredligt förfarande?

Question

Hej ! Jag har ett problem. Jag träffade en kvinna på "nätet" som jag lekte med, drev med henne och hittade på det mesta jag sa. Jag förfinade mitt liv. Nu kräver hon PENGAR utav mig och hotar med både rättsligaprocesser och annat. Det handlar om en resväska ( 2200:- som hon köpt för att kunna träffa mig ) Avbryten utlandssemester ( 4000:- misslyckad semester ) Telefonkostnader för kontakt under semestern ( 500:-) Kostnader för inakordering hos en kompis ( 3000:- för att HON skulle hålla kontakten med mig ) allt detta på hennes initiativ. Jag har varken sagt åt henne att bo nånannanstans, köpa väska eller avbryta semestern ! Kan hon då kräva mig på dem pengarna ? Jag kan sträcka mig till att betala för tele räkningen ? Hoppas på svar från er snabbt !

Answer 1

Hej

Den som vilseleder någon annan till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde, har begått brottet *bedrägeri* (BrB 9:1). Vinningen och skadan skall vara "två sidor av samma mynt", även om de inte behöver vara lika stora. I ditt fall torde det inte vara fallet, eftersom jag har svårt att se att du berett dig någon ekonomisk vinning genom att "hitta på det mesta du sa". Vidare torde hennes förluster inte korrespondera mot någon vinning från din sida - hennes utgift för t.ex. resväskan, har inte kommit dig till godo i form av vinning i lagens mening. Du har alltså inte gjort dig skyldig till detta brott.

Av BrB 9:8 följer emellertid att den som genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde, döms för *oredligt förfarande*. För detta brott krävs alltså inte att gärningsmannen gjort någon vinning. I brottsbalkens förarbeten anförs som exempel någon lurar någon annan att bege sig ut på en lång resa i syfte att erhålla en anställning som redan är tillsatt eller att i övrigt företa meningslöst köp.

Skadan måste vara en följd av vilseledandet. Det krävs alltså att det du "hittat på" varit ett vilseledande som direkt lett till att kvinnan i fråga företagit de onödiga utgifterna och därigenom lidit ekonomisk skada. Om så är fallet, kan du ha gjort dig skyldig till oredligt förfarande och är således ersättningsskyldig för hennes skada (SkL 2:2).

För att bli dömd för brott fordras dock att man har haft *uppsåt* till det man gjort. Du påstår att du inte påverkat den skadelidande till att företa de handlingar som hon nu kräver betalning för. Om så är fallet, d.v.s. att du inte har haft något uppsåt att hon skall göra dyra köp i onödan, kan du _inte dömas för brott och är heller inte skadeståndsskyldig_. Notera dock att den lägsta graden av uppsåt är _likgiltighetsuppsåtet_, där gärningsmannen inser att det finns en risk att t.ex. skada kan komma att inträffa, men ställer sig likgiltig till att risken realiseras. Huruvida du känt till risken för och ställt dig likgiltig till att kvinnan skulle komma att göra onödiga utlägg p.g.a. ditt ev. vilseledande, är en fråga som bara du kan svara på.

*+LÄNKAR+*
*Brottsbalken (BrB):* https://lagen.nu/1962:700
*Skadeståndslag (SkL):* https://lagen.nu/1972:207

Med vänliga hälsningar