Lawline svarar
Hej!
Vad som sker med makars egendom efter skilsmässa avgörs i regel vid bodelning. Fram till att denna förrättas finns vissa inskränkningar i rätten att förfoga över sin egendom. Vad gäller den gemensamma bostaden finns kraftiga begränsningar i Äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 5 §. I regel krävs det ömsesidigt samtycke mellan makarna om en försäljning eller pantsättning av den gemensamma bostaden ska ske, och detta är oberoende vem som är egentlig ägare till bostaden. Bostad som utgör enskild egendom (vad enskild egendom är återfinns i ÄktB 7 kap. 2 §) kan dock ägaren fritt förfoga över (5 § 2 st.). Även i fall då bostaden utgör giftorättsgods kan make som vill få till stånd en försäljning eller dylikt, och inte erhållit giltigt samtycke från den andra maken, ansöka om detta hos Tingsrätten enligt ÄktB 7 kap. 8 §. Tingsrätten gör då en bedömning om det finns godtagbara skäl mot åtgärden i fråga. Härvid torde domstolen främst beakta sociala aspekter av en eventuell försäljning då bestämmelserna är till för att skydda make mot oförutsedda åtgärder avseende bostaden.
Vad gäller kvarsittningsrätt kan följande sägas: Under betänketiden, som ofta föregår äktenskapsskillnad (vilket också verkar vara fallet för dig), kan en make erkännas kvarsittningsrätt. Kvarsittningsrätt innebär att en av makarna får ensamrätt till bostaden fram till det att äktenskapsskillnad meddelas och bodelning är förrättad. Den andre maken måste omedelbart flytta ut och kan inte längre röra sig fritt i bostaden. För kvarsittningsrätten spelar det ingen roll vem som äger bostaden, det avgörande är vem som har störst behov av den. Detta avgörs ofta mot bakgrund av sociala hänsynstaganden, till exempel om det finns barn med i bilden. Begäran om kvarsittningsrätt görs till Tingsrätten som fattar beslut i frågan, ofta i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
Som ovan nämnts avgörs den slutgiltiga fördelningen av makars egendom vid bodelning. Den förrättas normalt efter att äktenskapet är upplöst. Det finns emellertid möjlighet att skynda på processen och förrätta bodelning under löpande betänketid, och på så sätt reglera vem som blir fortsatt ägare till bostaden. Detta görs enligt ÄktB 9 kap. 4 § på begäran av någon av makarna. Ni behöver alltså inte vara överens på denna punkt. Kan man dock inte enas om bodelningsfrågorna i övrigt kan domstol på begäran förordna om bodelningsförrättare enligt ÄktB 17 kap. 1 §.
Mvh
