Lawline svarar
Hej,
När en av er går bort görs först en bodelning enl. 9-13 kap ÄktB se https://lagen.nu/1987:230 . Bodelningen innebär att den egendom som inte är enskild, dvs. giftorättsgodset delas lika mellan er. Från giftorättsgodset räknas dock skulder av enl. 11 kap. 2§ ÄktB. Man avräknar så mycket att de skulder som fanns vid dödsfallet täcks. Det är alltså här huslånet dras av.
Från bodelningen får efterlevande make i skälig omfattning ta undan kläder och annat som uteslutande innehas för personligt bruk, 10 kap. 2§ ÄktB.
När det i övrigt gäller vem som får vad finns en regel om övertagande av bostad i 11 kap. 8§ ÄktB. Den innebär att den maken som bäst behöver bostaden har rätt att få den och då istället lämna annan egendom eller pengar motsvarande den andres andel i bodelningen, 11 kap. 10§ ÄktB. När äktenskapet upplöses genom dödsfall gäller den regeln endast till förmån för den efterlevande maken, dvs. t.ex. barnen kan inte med stöd av denna bestämmelse kräva att få överta bostaden.
Det finns även en regel som säger att om den ene makens giftorättsgods i värde överstiger den andres så har denne maken rätt att lämna pengar istället för egendom, 11 kap. 9§ ÄktB.
Det är sen det som den avlidne fått i bodelningen plus eventuell enskild egendom som ärvs. Man kan som mest testamentera bort halva arvslotten, dvs. hälften av det som särkullbarnen skulle ha fått utan testamente. Om det innebär tillräckligt skydd för efterlevande maken att slippa sälja allt varierar därför beroende på hur mycket och vad för typ av egendom som finns. Barnen kan dock alltid avstå sin rätt till arv vid sin förälders död. Barnen får då rätt till arv efter den efterlevande maken, 3 kap. 9§ Ärvdabalken se https://lagen.nu/1958:637 .
Efterlevande make har dock alltid rätt att få minst 4 gånger basbeloppet ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, 3 kap. 1§ 2 st ÄB. Denna regel är tvingande och gäller även mot bröstarvingars laglott (hälften av arvslotten).
Med vänliga hälsningar
