Lawline svarar
Hej,
Regler om arv och arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB).
I 3:1 § ÄB anges att kvarlåtenskapen skall tillfalla den efterlevande maken då arvlåtaren var gift. Om de finns särkullbarn har dessa dock rätt att få ut sin arvslott direkt men kan också välja att avstå till förmån för den efterlevande maken.
I 3:1 § 2st ÄB anges att en efterlevande make alltid har rätt att, (så långt det räcker) ur arvlåtarens kvarlåtenskap, erhålla ett så stort belopp så att det tillsammans med den egendom den efterlevande makens erhöll vid bodelning eller dennes enskilda egendom motsvarar fyra basbelopp.
Denna rätt är tvingande och gäller före särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt. Om arvlåtarens kvarlåtenskap behövs för att den efterlevande makens egendom skall uppgå till fyra basbelopp får alltså särkullbarnet vänta med att få ut hela eller delar av sitt arv tills dess att den efterlevande maken dör.
Om särkullbarnet får ut sitt arv direkt har denne inte längre något arvsanspråk då den efterlevande maken dör.
Om denne dock inte kan få ut sitt arv helt eller delvis pga basbeloppsregeln eller väljer att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, kvarstår arvsrätten tills dess den efterlevande maken dör.
En skriftlig handling skall upprättas över arvsskiftet och skrivas under av dödsbodelägarna (dvs de som är omedelbart arvsberättigade, om arvlåtaren var gift är detta i regel den efterlevande maken och eventuella särkullbarn eller testamentstagare), denna behöver inte registrerats men fungerar som bevis på vem som fått vad.
Hoppas att du fått svar på din fråga.
Med vänlig hälsning
