FrågaFAMILJERÄTTÄktenskapsskillnad15/12/2009

Rätt att överta bostaden vid äktenskapsskillnad

Kan min fru hävda kvarsittningsrätt pga. att jag har bättre månadslön och lättare att få en bostad? Kan hon få den rätten om det är hon som har gjort mest underhåll i huset och i trädgården? Barnen ska bo växelvis hos oss, jag bor närmast jobbet och cyklar ditt varje dag. Min fru tar bilen till jobbet varje dag. Kan jag hävda närhet till jobbet, bättre kontakt med grannarna och flera vänner i grannskapet som ett skäll att bo kvar också? Tack

Lawline svarar

Hej!

Vem som ska få vad i en bodelning efter äktenskapsskillnad, kallas lottläggning.
Utgångspunkten är enligt 11 kap 7 § Äktenskapsbalken (förkortas ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K11P7S1) att varje make har rätt att på sin ”hälft” (kallas lott) i bodelningen få behålla sin egendom.

Beträffande vem som har rätt att få den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget gäller dock i första hand att den som bäst behöver bostaden (eller bohaget) har rätt att få denna, om det med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt (enligt 11 kap 8 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1). Den avräknas i så fall på dennes totala andel i bodelningen.

Beträffande din fråga om vilka omständigheter som får betydelse för denna behovs- och skälighetsprövning tänkte jag gå igenom detta steg för steg här nedan:

1. Det första man ser till är hos vem eventuella barn kommer att bo hos. Den som de huvudsakligen ska bo hos anses normalt ha det största behovet. Om de, som i ert fall, ska bo växelvis hos båda anses i detta skede ingen ha ett större behov än den andre.

2. Nästa steg blir då att gå till huvudregeln som jag nämnde tidigare, dvs. att den som äger bostaden har rätt att få denna på sin lott (detta resonemang styrktes även genom ett Hovrättsavgörande 2002, RH 2002:12).
Ofta är dock fallet att makarna äger bostaden tillsammans (vilket jag utgår från att även ni gör), och då får man gå vidare till andra omständigheter, vilka inte har en lika klar prioritetsordning.

3. Här kommer t.ex. ålder, hälsa och vem som lättast kan hitta en ny bostad in i bedömningen. Hög ålder eller dålig hälsa talar alltså för att en make skulle få behålla bostaden, medan goda förutsättningar att hitta en ny bostad talar emot.
Om man utgår från att du och din fru är ungefär lika gamla och ingen är i anmärkningsvärt sämre hälsotillstånd än den andre, talar således din högre lön för att du därmed har lättare att hitta en ny bostad och att din fru således får behålla bostaden.

4. I bedömningen ska dock även sociala skäl vägas in, vilket innefattar sådant du nämner som närhet till jobbet och anknytning till grannskapet. Att du skulle behöva flytta kan anses oskäligt om du bor klart närmare jobbet än din fru och det är svårt att hitta en bostad inom samma avstånd, liksom om du kan visa att du har betydligt bättre anknytning till grannarna än vad hon har. Det krävs dock som sagt en skillnad som du kan påvisa här.

Att hon har stått för övervägande delen hushålls- och trädgårdsarbetet är av underordnad betydelse.

Hur utfallet blir i ert fall är svårt att definitivt säga utan att ha alla omständigheter klara. Det bör i alla fall bli en avvägning mellan era olika förutsättningar att hitta en ny bostad, vägt mot nämnda sociala skäl. Utfallet beror således på hur mycket högre lön du har - har ni båda höga löner men du den högsta blir löneargumentet av mindre betydelse, medan det kan bli avgörande om din fru har en väldigt låg lön - liksom hur stor skillnaden är mellan er närhet till respektive arbete och kontakt till grannskapet. Har din fru en dålig kontakt med grannarna medan du har en väldigt bra ökar betydelsen för detta argument, medan den minskar om du bara har en marginellt bättre kontakt. Samma resonemang gäller för avståndet till jobbet.

Vad som visserligen kan framstå som en självklarhet, men som man ska komma ihåg är slutligen att förutsättningarna för att den ena av er ska få överta bostaden är dels att denne övertar eventuella lån på huset (enligt 11 kap 8 § 2 stycket ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K11P8S2), liksom att den andre, antingen får egendom av motsvarande värde i bodelningen, eller får överskjutande belopp i pengar av den kvarsittande maken (enligt 11 kap 10 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K11P10S1).

Vänligen

Carl-Henrik BrännbergRådgivare