Är preskriptionslagen dispositiv?

Question

Får man avtala bort preskriptionstid eller inte?

Enligt preskriptionslagen:

12 § Avtal att en fordran inte skall preskriberas eller att preskription skall kunna avbrytas på annat sätt än som föreskrivs i denna lag är ogiltigt. Detsamma gäller avtal om längre preskriptionstid än tre år för en fordran som avses i 2 § andra stycket.

Om man bara läser första meningen får man intrycket att en borgenär aldrig exempelvis efter 15 år kan hävda att en gäldenär ska betala sin skuld med motiveringen att de i avtal skrivit att båda parter är överrens om att fordringen kan gälla hur lång tid som helst, eller? Vad gäller? Preskriptionslagen är väl dispositiv?

Tack!

Answer 1

Hej,

Precis som du säger så stadgas i 12 § preskriptionslagen att ett avtal som säger att en fordran inte skall preskriberas är ogiltigt på den punkten. I förarbetena till lagen sägs:

"Bestämmelsen i första stycket har till syfte att förhindra att centrala regler i lagen åsidosätts. Utan en bestämmelse av detta slag skulle de ändamål som preskriptionslagstiftningen är avsedd att tillgodose i stor utsträckning kunna omintetgöras genom att borgenären friskrev sig från skyldigheten att vidta preskriptionsavbrytande åtgärder eller genom att han försäkrade sig om att alltid kunna avbryta preskription genom en formlös påminnelse e d."

Man kan alltså avtala om längre preskriptionstid än 10 år (förutom vid konsumentfordringar) men man kan inte avtala om att en fordran ej ska preskriberas.

Om borgenären gör formenliga preskriptionsavbrott enligt 5 § kan däremot en fordran leva längre än 10 år.

Preskriptionslagen hittar du https://lagen.nu/1981:130.

Med vänliga hälsningar