Lawline svarar
Hej,
om inte dina föräldrar hade ett s.k. inbördes testamente (vilket jag utgått från att de inte hade) har du rätt i att arvet inte fördelats riktigt. De regler som gäller idag, 3 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3, säger att arvlåtarens kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken om sådan finns. Denna regel tillkom mycket riktigt efter 1976, nämligen den 1 januari 1988 samtidigt som den nuvarande äktenskapsbalken trädde i kraft. Vid tiden för din mors bortgång gällde regler som innebar att makar inte ärvde varandra om det fanns bröstarvingar. Den efterlevande maken hade dock alltid rätt att enligt den s.k. basbeloppsregeln erhålla egendom till ett värde som motsvarade fyra gånger det vid tiden för dödsfallet gällande basbeloppet (numera prisbasbeloppet). Basbeloppet fastställdes tidigare flera gånger per år och år 1976 var basbeloppet under januari-februari 9 700 kr, under mars-juni 10 000 kr, under juli-november 10 400 kr och under december 10 700 kr.
Du och din bror är bröstarvingar vilket betyder att ni skulle ha tagit arv efter er mor. Om det inte fanns enskild egendom utgjordes era sammanlagda arvslotter (dvs. det ni två skulle delat på) i princip av hälften av värdet av era föräldrars sammanlagda egendom eftersom er far hade s.k. giftorätt till andra hälften (observera dock basbeloppsregeln enligt ovan). Vad du kan göra om du vill ha ut din arvslott efter din mor är att begära bodelning då en sådan uppenbarligen inte skett. Allmänt sett gäller dock enligt 16 kap. 4 § ÄB att rätt till arv preskriberas om inte en arvinge kräver ut sitt arv inom tio år från dödsfallet, https://lagen.nu/1958:637#K16.
Med vänlig hälsning
