Lawline svarar
Hej!
En föreskrift om fri förfoganderätt i ett inbördes testamente mellan makar innebär följande. Den överlevande maken tar över den avlidnas kvarlåtenskap och får i princip göra vad han eller hon vill med den under sin egen livstid; den överlevande får dock INTE testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap, utan den ska fördelas antingen enligt den avlidnas testamente eller i andra hand enligt lagens regler. Motsatsen till fri förfoganderätt är full äganderätt; som namnet antyder innebär en sådan föreskrift i ett testamente att den överlevande får göra precis vad han eller hon vill med kvarlåtenskapen, även testamentera bort den.
I er konkreta situation får det följande konsekvenser.
Vid den ena makes död kommer först en bodelning att göras enligt reglerna i äktenskapsbalken. Detta innebär att er samlade egendom kommer att fördelas mellan den överlevande maken och dödsboet enligt vissa regler. Denna fördelning innebär ofta, men inte alltid, att egendomen delas upp så att den efterlevande maken och dödsboet får 50% vardera.
Efter bodelningen ska ett arvskifte efter den avlidna göras. Det betyder att den del som i bodelningen tillföll dödsboet (för enkelhetens skull säger vi att det är 50% av er samlade förmögenhet) ska fördelas mellan arvingar och ev. testamentstagare (den del som tillföll den efterlevande maken är däremot dennas egendom; han eller hon får göras precis vad som helst med den). I ert fall finns det ett testamente som säger att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken, och det är också det som är utgångspunkten. Då det, som i ert fall, finns särkullebarn har de dock, precis som du påpekar, rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns död, oavsett testamente. Om vi utgår ifrån att dödsboet får 50% av er sammanlagda egendom vid bodelning kommer barnens laglott att utgöras av hälften av det, alltså 25% (7 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa 25% fördelas lika mellan alla den avlidnas barn. Den del som tillfaller särkullebarnen betalas ut direkt vid arvsskiftet; resten går till den efterlevande maken.
Skulle din man avlida först kommer alltså först en bodelning att göras. Om vi antar att du och dödsboet erhåller 50% var av egendomen kommer då din makes alla barn (både era gemensamma och särkullebarnen) att tillsammans ha rätt till 25% av er sammanlagda förmögenhet. Den del av dessa 25% som tillfaller särkullebarnen betalas ut direkt, resten tillfaller dig. Efter arvsskiftet kommer du alltså att äga 50% av er sammanlagda egendom – det du fått i bodelningen – helt och hållet (du får testamentera bort den m.m.). Den egendom som tillföll dig genom arvsskiftet (vilket kan vara 25%, men kan också vara mer, beroende på hur många gemensamma barn du och din make har) kommer du att äga med fri förfoganderätt, vilket innebär att du inte får testamentera bort denna egendomen (du får däremot ”leva upp” den). Vid ditt ev. frånfälle kommer den egendom du fick i bodelning (”de 50%”) att gå i arv till dina barn (om du inte skriver ett testamente). Den egendom du hade med fri förfoganderätt (”de 25%”) kommer att delas ut till din makes barn, alltså inklusive särkullebarnen.
Om det istället är du som avlider först kommer också en bodelning att göras. Eftersom jag antar att du inte har några egna särkullebarn kommer dina 50% gå till din make. Under sin livstid kommer han att kunna leva upp ”dina” 50%, men inte testamentera bort dem. Vid hans frånfälle kommer hans 50% fördelas mellan hans barn och dina 50% fördelas mellan dina barn (eller andra arvingar).
Värdering av tillgångar (inklusive fastigheter) vid en bodelning (inklusive bodelning med anledning av en makes död) görs alltid till marknadsvärdet.
Hoppas detta var till hjälp!
MVH
