Lawline svarar
Hej!
Aktierna är för respektive delägare en tillgång. Vid dödsfall ska en persons kvarlåtenskap fördelas enligt reglerna i Ärvdabalken. Aktierna kommer m.a.o. ingå bland respektive delägares kvarlåtenskap. Arvsklasserna regleras i ÄB 2 kap., barnen tillhör första arvsklassen. Är arvlåtaren gift ska dock kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, med fri förfoganderätt.
Genom ett testamente kan dock arvlåtaren (testatorn) sätta den legala arvsordningen ur spel och kvarlåtenskapen ska då fördelas enligt testamentet, se ÄB 9 kap. 1§. Formkraven i ÄB 10 kap. måste dock iakttagas, se särskilt 10 kap. 1§. Testamente är den enda dödsrättshandling som rättsordningen godtar. Andra avtal (adkvisitiva arvsavtal) varigenom arvlåtaren förfogar över kvarlåtenskapen, är dock ogiltiga, se ÄB 17 kap. 3§.
Hur mycket en person kan testamentera bort beror på hur stor vederbörandes disponibla kvot är. Vad som har företräde framför testationsrätten är giftorätten, basbeloppsregeln (ÄB 3 kap. 2§ 2st) och laglotten (ÄB 7 kap. 1§). Med giftorätten avses att en gift person genom testamente enbart kan förfoga över halva värdet av makarnas giftorättsgods. Basbeloppsregeln innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra basbelopp. Laglotten innebär att en bröstarvinge alltid har rätt att efter begäran få hälften av den arsvlott som enligt ÄB tilkommer denna.
ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637.
Lycka till!
