Lawline svarar
Hej.
Innehållet i testamentet innebär i sig inget problem. Såsom ni valt att skriva är förenligt med ärvdabalkens (ÄB) regler som alltså är tillämplig lag på området (ärvdabalken finner ni https://lagen.nu/1958:637). Reglerna om hur ett testamente formellt skall se ut för att bli giltigt finns i 9 - 10 kap ÄB. Bland annat finns regler om vem som kan vara vittne och om att testator skall vara över 18 år. Huruvida dessa regler är uppfyllda kan jag inte avgöra utifrån den information som givits i frågan.
Enligt 7 kap 1 § ÄB har en bröstarvinge rätt att utfå sin laglott. Enligt 7 kap 5 § ÄB har en bröstarvinge även företräde framför exempelvis ett förordnande i testamente om att någon skall få nyttja egendom eller liknande.
Det är värt att påpeka att det trots de nämnda reglerna är möjligt att skriva ett testamente som helt undantar en bröstarvinges laglott. Bröstarvingen kommer då att bli tvungen att påkalla jämkning i testamente enligt 7 kap 3 § ÄB. Med andra ord kommer skrivningen alltså att gälla om inte bröstarvingen begär jämkning hos domstol.
Skillnaden som uppstår för det fall att ni gifter er är i detta avseende minimal. Istället skulle ni då ha rätt att ärva varandra och erhåller gemensamma barns andel fram till er bägges bortgång. Men i förhållande till särkullbarn (endast en av makarnas barn) finns ingen sådan rätt. Effekten blir att ni som gifta, i aktuell fråga, skulle hamna i samma situation som nu gäller genom ert testamente. Frågor om makars arvsrätt regleras i 3 kap. ÄB.
Den enda väsentliga skillnaden mellan äktenskap och samboskap i dessa samanhang är de s.k. basbeloppsreglerna i 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3) och 18 § 2 stycket sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#R4). Enligt den förra regeln – som är tillämplig på gifta personer – har en efterlevande make alltid rätt att få minst 4 basbelopp (omkring 160 000 kr) vid den andras bortgång; i detta belopp inräknas allt som den efterlevande haft som enskild egendom, fått vid bodelningen och i arv efter den avlidne. Denna regel går före särkullebarns rätt till laglott, vilket betyder om ni hade varit gifta hade du varit garanterat att sammanlagt få ut minst 160 000 kr vid din mans ev. bortgång.
Basbeloppsregeln för sambor fungerar i princip likadant, men med två viktiga skillnader. För det första är det beloppet den efterlevande har rätt till 2 basbelopp (runt 80 000 kr). För det andra kan denna summa bara fås från samboegendomen, dvs. den gemensamma bostaden och bohaget (möblerna, inre inredning etc.). Detta betyder att du i dagsläget är garanterad att få 2 basbelopp om din sambo skulle avlida, men bara under förutsättningen att den gemensamma bostade och bohaget är värda så pass mycket; att din sambo kan ha hundratusentals kronor i aktier eller egna fastigheter spelar här ingen roll – är inte samboegendomen värd 80 000 kr så kan du inte få mer än dess värde.
Med vänlig hälsning
