Kan man dömas för snatteri om man inte grips direkt?

Angående hur man blir dömd för snatteri.

Måste man bli tagen för snatteri direkt vid själva tillfället för att blir dömd?

Ex1.

En kille går in i en klädbutik och snattar en vara för ca 200kr. En anställd tror att kunden tagit något och väntar vid utgången utan att något larm går och låter då kunden gå. 2 veckor senare kommer samma kille in i butiken och handlar, varpå de får killens namn. Kan de då i efterhand anmäla snatteri? eller själva söka upp killen med hjälp av medlemskort eller bankkort han visat upp vid betalningen?

Ex2.

En tjej kommer in i en butik och i ett provrum snor hon med sig en vara för 150kr. En anställd tycker att tjejen verkar \"skum\" och på övervakningskameran ses hon ta med ett antal varor in i provrummet men inte alls lika många ut. Hon stoppas inte när hon går ut och handlar heller inget annat. Kan hon bli anmäld för snatteri utan namn för att kunna tas in vid ett annat tillfälle?

Ex3. En kille snattar på en kiosk en vara för ca 50kr och de anställda ser detta, vet hans namn och det syns på övervakningskamera men låter honom gå. Kan de anmäla honom för snatteri eftersom det finns bevis och vet vem personen i fråga är?

Vad menas med att inte längre är på bar gärning i samband med en person som Har snattat förut och är ej dömd?

Tack för svar, fanns ingen information på internet om man kan bli tagen i efterhand bara hur man blir tagen på plats.

Snällt om ni tar in vilka lagar och balkar det går under så jag kan referara i mitt arbete.

Lawline svarar

Hej,

Snatteri regleras i 8 kap. 2§ BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K8P2S1) och är den ringa varianten av huvudbrottet stöld. Din fråga rör om man måste bli tagen direkt vid själva tillfället för att bli dömd för snatteri, för att besvara detta tänker jag först förklara vilka förutsättningarna för att dömas för snatteri är, eller som man i juridiska termer säger - vilka rekvisit som måste vara uppfyllda. Därefter återknyter jag till din frågeställning.



Snatteri är som sagt en ringa variant av stöld brottet vilket innebär att förutsättningarna (hädanefter rekvisiten) för att dömas för snatteri står att finna i stöldparagrafen 8 kap. 1 § BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1). Dessa är: 1. olovligt tagande av 2. ett objekt som tillhör annan med 3. tillägnelseuppsåt och 4. som innebär skada. Alla dessa objektiva rekvisit måste vara täckta av uppsåt (det subjektiva rekvisitet). Mycket kan sägas om dessa rekvisit men jag tänker här inte uppehålla mig vid annat än det fösta kravet på olovligt tagande eftersom det är av intresse för frågställningen och för snatteribrottet överhuvudtaget. Vad gäller butiksstölder/snatterier kan nämligen noteras att det i praxis slagits fast att tagandet inte är olovligt förrän man passerat kassalinjen (NJA 1965 s. 398) eller i de fall sådan inte finns, när man passerat larmbågarna (NJA 1972 s. 253). Med andra ord är brottet inte fullbordat förrän detta har skett. Detta har stor betydelse för just snatteribrottet eftersom detta brott inte är straffbelagt på försöksstadiet, 8 kap. 12 § BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K8P12S1).



För att återkomma till din fråga så kan alltså noteras att samtliga rekvisit som omnämnts ovan måste vara uppfyllda för att någon ska kunna dömas för snatteri. Du förstår säkert också av ovanstående att det alltså är nödvändigt för butikspersonalen att vänta till den som snattar lämnat butiken innan de så att säga gör något åt det - att stoppa någon redan i affären hade inte varit möjligt om man tänker ta det hela till polis och domstol. Om vi ser till din frågeställning och de exempel du nämner blir då frågan om man måste bli tagen vid själva tillfället för att bli dömd. Som sagt så är förutsättningen för att bli dömd att man uppfyller rekvisiten i paragrafen, och det gör man ju även efter det att man lämnat butiken utan att ha blivit fasttagen. Ett rakt svar på din fråga skulle därför vara att ja man kan bli dömd för snatteri även om man inte tagits fast vid själva snatteritillfället. Däremot är det mycket möjligt att det blir svårare att dömas till ansvar eftersom det är åklagaren som har bevisbördan i ett brottmål (d.v.s. om åklagaren inte kan visa bortom rimligt tvivel att samtliga brottrekvisit är uppfyllda så ska den tilltalade inte fällas - principen om in dubio pro reo), och det är nog ofta så att det är svårare att bevisa snatteriet om den snattande inte tas på bar gärning.



Slutligen nämner du något om "på bar gärning" i din fråga, jag är lite osäker på vad du syftar på i denna del, men det som kan sägas angående detta uttryck av väsentlighet i sammanhanget är att uttrycket har betydelse för vad butikspersonalen själva kan göra vid snatteriet. Man har nämligen rätt att själv återta det stulna/snattade endast om det sker precis i anslutning till brottet, med andra ord när man tar gärningsmannen på bar gärning (i lagtexten används uttycket "å färsk gärning", det kan tilläggas att rent juridisk-tekniskt så anses detta begrepp något vidare än "på bar gärning"), 16 § p. 6 promulgationsförordningen till strafflagen (KF 1864:11 s. 101). Man kan alltså inte som busikspersonal låta snattaren gå den ena dagen för att vid senare tillfälle då man inte misstänker något snatteri försöka stoppa denne.



Jag hoppas att detta är svar på din fråga, om du vill ha ytterligare information om stöld/snatteri så finns brotten utförligt beskrivna i brottsbalkskommentaren (Wennberg, Träskman m.fl.).

M.v.h.

Sofia Waadeland GrönesjöRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Stöld och rån m.m., 8 kap BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo