bouppteckning och särkullbarns arvsrätt

Question

Hej!
Jag har en fråga som gäller arv och särkullsbarn. Jag vet inte om jag räknas som sådant. Min mamma är död. Hon var gift.
Jag vet inte om det finns äktenskapsförord. Jag vet däremot att det finns ett testamente som säger att allt tillfaller den kvarvarande parten. De (mannen?) har en hel del egendom men allt står nog skrivet i hans namn. Mamma hade ingenting på sina konton eftersom mannen skötte all ekonomi. Det enda jag vet att hon hade var en pensionsförsäkring genom sitt arbete. När begravningsentreprenören frågade om bouppteckning och tillgångar svarade maken att hon inga tillgångar hade och att det därför inte behövdes någon boupptecknng.

Om min mammas make dör tillfaller alla tillgångar hans bror. Om han nu sitter i orubbat bo och ingen bouppteckning görs, blir jag arvlös.
Som du förstår vill jag ändå veta vad som lagligen gäller eftersom jag är min mammas enda bröstarvinge. Som läget är nu så får jag emotta de saker som hennes man rensar bort. De saker som han inte vill behålla själv.
Det han vill ha kvar behåller han.
Är jag ett särkullsbarn? Vad gäller i mitt fall? Blir det automatiskt en bouppteckning via Skatteverket eller är det min sak att kräva en sådan för att det ska bli någon?
Kan det bli så att all kvarlåtenskap annars går vidare till makens bror?

Answer 1

Hej!
Eftersom du är bröstarvinge till din mamma, men inte till henes efterlevende make är du att se som särkullbarn.

När en person avlider ska bouppteckning förrättas, dvs. en uppteckning göras av de tillgångar och skulder som den döde hade. Bouppteckning ska normalt göras inom tre månader från dödsfallet.
Första frågan är vem som ska ta hand om och förvalta den dödes bo, dödsboet. Med förvaltning menas bl.a. betalning av skulder som t.ex. hyran för den avlidnes bostad så länge den inte har sagts upp. Finns en efterlevande make (som har giftorätt i den avlidnes egendom) eller sambo är efterlevande maken eller sambon dödsbodelägare tillsammans med arvingarna, dvs. i första hand bröstarvingar (alltså du). Gemensamma barn är dock inte dödsbodelägare i den först avlidna förälderns dödsbo. Dödsbodelägarna företräder och förvaltar dödsboet gemensamt.

Dödsboförvaltningen börjar med en boutredning för att ta reda på vilka tillgångar och skulder den avlidne hade. Vill dödsbodelägarna inte själva sköta förvaltningen eller kommer de inte överens kan de - eller någon av dem - begära hos tingsrätten att en särskild boutredningsman tillsätts. Boutredningsmannen genomför boutredningen, vilket ibland innebär att vidta åtgärder mot en eller flera av dödsbodelägarnas vilja. Detta är vad jag skulle rekommendera dig att göra.

När boutredningen är klar upprättas en bouppteckning. En bouppteckning är två saker. Dels är det en genomgång av den avlidnes tillgångar och skulder, dels är det den handling som upprättas vid genomgången. Två personer ska förrätta bouppteckningen och intyga att boet har värderats på rätt sätt. Den person (t ex efterlevande make) som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgift om boet.

Bouppteckning ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Det är möjligt att söka anstånd med upprättandet. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningstillfället. Inom en månad efter bouppteckningen ska bouppteckningshandlingen vara insänd till skattemyndigheten i den region där den avlidne var folkbokförd.

Efter ev. bodelning avslutas dödsboförvaltningen med arvskifte. Dödsboets återstående tillgångar delas upp på arvingarna och ev. testamentstagare.
Kan dödsbodelägarna inte enas om dödsboförvaltningen och hur arvskiftet ska göras kan tingsrätten på dödsbodelägares begäran förordna en skiftesman.

Även om din mamma skrivit ett testamente till fördel för efterlevande maken har du som bröstarvinge alltid rätt till din laglott. Dvs halva arvslotten. Eftersom du är särkullbarn tillfaller inte dessa pengar efterlevande maken med fri förfoganderätt, utan du har rätt till dem direkt.

Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Mvh