FrågaFAMILJERÄTTÖvrigt21/02/2009

Efterarv när den efterlevande maken gift om sig

Jag har ärvt min avlidna fru. Vi har inga gemensamma barn. Hennes föräldrar och syskon är vid liv. Snart är jag gift igen och undrar hur det då skulle bli i fall jag plötsligt skulle dö. Vad ärver min nya fru och hur påverkas hennes arv av mitt förra äktenskap och den bodelningen/arvslotten? Vad kan min förra frus efterarvingar kräva av den arvslott jag fick från min förra fru? Räknas värdet av arvlotten upp och vilka regler gäller då?

Lawline svarar

Hej! När en make dör ska man, åtminstone i teorin, genomföra en bodelning. Det betyder i korthet att makarnas giftorättsgods (alltså det som inte är deras enskilda egendom, se äktenskapsbalken 7 kap. 1 och 2 §§; lagtexten finns https://lagen.nu/1987:230#K7) läggs ihop och delas lika mellan makarna. Detta gjordes, i vart fall på pappret, när din första fru avled. Vid hennes bortgång fick du alltså en del av er sammanlagda egendom genom bodelningen (din hälft av giftorättsgodset plus din ev. enskilda egendom); den andra delen (alltså hennes hälft av giftorättsgodset plus hennes ev. enskilda egendom) ärvde du enligt ärvdabalken 3 kap. 1 § (se https://lagen.nu/1958:637#K3). Exempel: du ägde enskild egendom till ett värde av 500 000 kr och giftorättsgods till ett värde av 700 000; din fru ägde ingen enskild egendom och giftorättsgods till ett värde av 1,5 miljoner kr. Du fick hälften av det sammanlagda giftorättsgodset, alltså (700 000 + 1 500 000)/2 = 1,1 miljoner kr plus din enskilda egendom, alltså sammanlagt 1,6 miljoner kr. Resten (alltså 1,1 miljoner kr) ärvde du enligt 3 kap. 1 § ÄB. Av hela din egendom på 2,7 miljoner kr är alltså 1,1/2,7 = 41% ärvt. Om du skulle avlida så har din första frus arvingar rätt till efterarv efter henne (och det alldeles oavsett om du har gift om dig eller skaffat barn e.d.; ett ev. testamentet påverkar inte heller tillämpningen av dessa regler); detta följer av 3 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3). Om någon av din första frus föräldrar, syskon, syskonbarn osv. är vid liv vid ditt frånfälle så kommer de att ha rätt till en lika stor andel av din sammanlagda egendom som du en gång ärvde enligt 3 kap. 1 § ÄB (41% i exemplet ovan). Deras arvslott ”räknas upp” på så sätt att om din förmögenhet ökat under tiden mellan din frus och din egen död så har de fortfarande rätt till samma andel (i procent) av din förmögenhet, inte samma belopp. Exempel: om din förmögenhet i exemplet ovan vid ditt frånfälle ökat till 3 miljoner kr så har din första frus efterarvingar rätt till 41% av detta belopp (och INTE 41% av 2,7 miljoner); samma gäller dock om förmögenheten skulle minska (finns det bara 1,8 miljoner kr kvar vid din död så har efterarvingarna bara rätt till 41% av det, INTE 41% av 2,7 miljoner). Om du skulle avlida skulle alltså först hela din förmögenhet (alltså både din enskilda egendom och ditt giftorättsgods i det nya äktenskapet) beräknas. Av det ska först efterarvingarna ha sin andel (41% i exemplet ovan). Det som finns kvar ska ingå i bodelningen som ska göras mellan din nya fru och ditt dödsbo. Din nya fru kommer då, precis som du en gång gjorde, få en del egendom genom bodelning och resten i arv enligt ÄB 3 kap. 1 §. Hoppas det här besvarar alla dina frågor! MVH
Dennis AndreevRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Övrigt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000