Ogiltighetsgrunder för testamente

Question

När min mor gick bort för 4 år sedan kom det fram att jag var särkullsbarn och skulle ärva hela hennes del. Jag delade detta arv med min sk far, nu har även han gått bort och det finns ett skrivet testamente att jag skall ärva allt efter honom. Han hade inga barn, men enligt lagen skall hans syskon och halvsyskon informeras och kallas till en bouppteckning. Kan de på något sätt bestrida testamentet, och i så fall på vilka grunder? Testamentet upprättades 2005 och är undertecknat av personer som jag inte känner eller haft kontakt med.

Answer 1

Hej,

Först och främst vill jag redogöra för de stränga formkrav som råder för att ett testamente skall vara giltigt (10 kap ärvdabalken):
Testamentet skall vara skriftligt, undertecknat av testator samt av två vittnen. Vittnena skall vara samtidigt närvarande när de skriver under testamentet, och de skall veta att det är ett testamente de bevittnar. Testators syskon, make eller släktingar i rätt upp- eller nedstigande led får inte vara vittnen.

Då din ”far” inte hade några bröstarvingar är det mycket riktigt hans syskon som är legala arvingar. De har dock ingen rätt till en laglott, såsom en bröstarvinge har, utan det går att genom testamente göra dem helt arvslösa.

Testamentsförordnandet din ”far” gjort till dig kallas universellt förordnande, man kan förklara det som att han satt dig istället för sina legala arvingar när han testamenterade hela sin kvarlåtenskap till dig. Det innebär att du blir dödsbodelägare.

Syskonen skall delges testamentet och kan därefter godkänna det eller angripa det genom klander. Klandertalan (ogiltighetstalan) skall väckas av arvinge inom sex månader efter delgivningen. Talan väcks i så fall mot testamentstagaren – dig.

Ogiltighetsgrunder för ett testamente är:
Ej uppfyllt formkrav enligt 10 kap ÄB (13 kap 1 § ÄB).
Testator var påverkad av en tillfällig eller permanent psykisk störning vid upprättandet (13 kap 2 § ÄB).
Testator har utsatts för obehörig påverkan eller upprättat testamentet under motivvillfarelse (13 kap 3 § ÄB).

Du som testamentstagare har bevisbördan för att formkraven är uppfyllda, medan en arvinge som vill klandra testamentet har bevisbördan för övriga två ogiltighetsgrunder.
I och med att testamentet är bevittnat brukar det sällan vara några större problem att bevisa uppfyllt formkrav – särskilt om testamentet är försett med en så kallad vittnesmening.
Vittnesmeningen är en förklaring att vittnena intygar att testator med sunt och fullt förstånd, av fri vilja förklarat förordnandet vara hans yttersta vilja, samt att vittnena varit samtidigt närvarande.

Tänk också på att varje arvinge som vill klandra testamentet måste göra det inom sex månader efter att de delgivits testamentet. Ett syskons klandertalan omfattar bara dennes egen del av arvet.

Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637

Jag hoppas att du är hjälpt av svaret!

Med vänliga hälsningar