Lawline svarar
Hej!
1) I det här fallet verkar det som om alla skulder redan dragits av enligt äktenskapsbalken 11 kap. 2 § (se https://lagen.nu/1987:230#K11R1); det får vidare antas att makarna inte har någon enskild egendom. Det som finns i boet ska då delas lika mellan makarna (ÄktB 11 kap. 3 §). Henrik får alltså 300 000 i bodelningen och Anna-Lenas sida får 300 000.
Nu ska Anna-Lenas kvarlåtenskap fördelas. Enligt testamentet ska allt tillfalla Henrik. Mattias har dock en rätt till laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken om han påkallar jämkning av testamentet inom sex månader efter att ha delgivits det (se https://lagen.nu/1958:637#K7). Laglotten utgörs av hälften av vad som Mattias hade fått i arv efter sin mamma om något testamente aldrig funnits (ÄB 7 kap. 1 §). Hade Anna-Lena inte skrivit något testamente hade Mattias fått 300 000 kr (han är ju ända arvinge); hans laglott är följaktligen 150 000 kr.
Om Mattias påkallar jämkning får han ut 150 000 kr, medan Henrik får resterande 450 000 kr.
När Henrik avlider kommer Carina som enda arvinge att ärva all hans kvarlåtenskap (ÄB 2 kap. 1 §, se https://lagen.nu/1958:637#K2). Mattias kommer inte ha någon rätt till efterarv, eftersom uttrycket ”full äganderätt” i inbördes testamente mellan makar har i praxis tolkats så att rätt till efterarv utesluts; detta gäller naturligtvis förutsatt att det inte finns några andra omständigheter som tyder på att testatorn i det här fallet ville ha efterarvsrätt (jfr ÄB 11 kap. 1 §; se https://lagen.nu/1958:637#K11).
Hade testamentet istället blivit formulerad med ”fri förfoganderätt” hade Mattias haft rätt till efterarv (jfr ovan). Det skulle innebära att han hade haft anspråk på en lika stor kvotdel av egendomen vid Henriks död som den del av Anna-Lenas kvarlåtenskap som gick till Henrik. Om man antar att Mattias även i denna situation hade begärt att få ut sin laglott enligt 7 kap. ÄB vid Anna-Lenas död så skulle Henrik ha fått 300 000 i bodelningen med full äganderätt och 150 000 pga. testamentet med fri förfoganderätt. Mattias rätt till efterarv omfattar alltså 150/450=1/3 av den egendom som finns kvar vid Henriks död (ÄB 3 kap. 2 §), detta förutsatt att de speciella reglerna om gåva och förkovran i ÄB 3 kap. 3 och 4 §§ inte är tillämpliga.
2) Marcus och Jenny har inte varit gifta, utan endast samboende, varför sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376) blir tillämplig. Bodelning enligt sambolagen ska endast göras om någon av samborna begär det, 8 §; då Marcus är avliden är det endast Jenny som kan begära bodelning, 18 §. Gör inte hon det kommer vardera sidan att behålla sin egendom.
Om bodelning begärs kommer följande att hända. Enligt sambolagen ska endast s.k. ”samboegendom” ingå i bodelningen; vad som utgör samboegendom framgår av 3 – 7 §§ sambolagen. Det innebär i det här fallet följande. Bilen och båten kan för det första aldrig omfattas av bodelningen, då de inte utgör bohag (6 §). Båten kommer alltså att tillfalla Marcus dödsbo medan bilen kommer att samägas av dödsboet och Jenny med hälften var. Datorn kan i och för sig utgöra bohag enligt sambolagen, men det är möjligt att den användes uteslutande för hennes bruk och ska sålunda ändå inte ingå i bodelningen (6 §); det faktum, att datorn står separat i uppräkningen av sambornas ägodelar pekar på att så är fallet, men det går inte att avgöra det med säkerhet.
Bohaget och bostadsrätten ska ingå i bodelning, men bara under förutsättningen att de har ”förvärvats för gemensam användning” (3 §). Om bostadsrätten och bohaget är köpta efter att samboförhållandet hade inletts så ska de ingå i bodelningen; annars ska de blivande samborna ha haft en tydlig avsikt att köpa sakerna för att flytta samman. Om t.ex. bohaget ägdes av Marcus innan han ens lärt känna Jenny så ska det inte ingå i bodelning.
Det går alltså inte att utifrån de uppgifter som är tillgängliga entydigt svara på frågan hur egendomen ska fördelas. Ett exempel kan dock ges; i det följande antas att endast bohaget och bostadsrätten ingår i bodelningen. Marcus sida kommer då att ha 170 000 kr för bohaget och 180 000 kr för hans hälft av bostadsrätten. På Jennys sida kommer 180 000 kr från bostadsrätten att hamna. Sammanlagt blir det 530 000 kr; varje sida ska alltså ha 265 000 kr, vilket i praktiken innebär att Marcus sida ska föra över egendom till ett värde av 265-180=85 000 kr.
Karolina är Marcus ända arvinge och ärver sålunda allt (ärvdabalken 2 kap. 1 §, se https://lagen.nu/1958:637#K2). Jenny var inte gift med Marcus vid dennes död, varför hon inte kan ärva honom (jfr ÄB 3 kap. 1 §).
Hade Marcus och Jenny varit gifta hade situationen varit en annan. All den egendom som räknas upp i frågan hade ingått i bodelningen, då det inte finns något som tyder på att egendomen skulle vara enskild (äktenskapsbalken 7 kap. 1 och 2 §§ och 10 kap. 1 §; se https://lagen.nu/1987:230#K7). Uppställningen skulle alltså bli den att Marcus sida skulle ha 170’ (bohag); 15’ (hälften av den gemensamma bilen); 20’ (båt); och 180’ (hälften av den gemensamma bostadsrätten), tillhopa 385’. Jennys sida skulle ha 25’ (datorn); 15’ (bilen) och 180’ (bostadsrätten), tillhopa 220’. Boet skulle alltså uppgå till 605’, varje sida skulle då ha 302,5’, vilket i praktiken skulle innebära att Marcus sida måste överföra 82,5’ till Jenny. Hon skulle alltså få 302,5’ i bodelningen med full äganderätt; resten (de andra 302,5’) skulle hon få i arv enligt ÄB 3:1, men bara med fri förfoganderätt. Karolina skulle ha rätt till efterarv efter fadern.
Hoppas det här hjälper!
MVH
