Lawline svarar
För gåva av fastighet gäller vissa formkrav. För gåva av fastighet måste ett gåvobrev upprättas som uppfyller lagens formkrav. Gåvobrevet måste vara skriftligt och undertecknat av både givare och gåvotagare. Dessutom måste fastigheten anges och en överlåtelseförklaring tas med i gåvobrevet. Uppfylls inte dessa krav är gåvan ogiltig. Gåvobrevet måste emellertid inte vara bevittnat, så att gåvotagarens fru och bästa vän bevittnat det har ingen självständig betydelse.
Det finns fler sätt som din mor kan angripa gåvan på efter din mormors död, dock endast vad gäller hennes rätt till en värdeandel av arvet och inte i första hand specifik egendom.
För det första ska gåva till bröstarvinge ses som förskott på arv om inget annat framgår, exempelvis i gåvohandlingen. Detta framgår av ärvdabalken 6 kap. 1 § samt 7 kap. 2 § och innebär att gåvan ska räknas av från din morbrors arvslott efter din mormor.
Det förstärkta laglottsskyddet som du nämner framgår av ärvdabalken 7 kap. 3 och 4 §§. Det innebär att en gåva som till sitt syfte är att likställa med ett testamente kan jämkas. Sådant kan fallet typiskt sett anses vara om gåvan sker kort tid innan arvlåtarens död, eller om arvlåtaren behåller rätten att nyttja gåvan under sin livstid. Jämkningen innebär att värdet av gåvan fiktivt läggs till kvarlåtenskapen och därmed dras från gåvotagarens arvslott. Räcker inte detta kan gåvan krävas åter, alternativt att ersättning lämnas för den.
Utifrån antagandet att delar av din mormors egendom, bortskänkt och kvarvarande, utgör arv efter din morfar kan gåvan även angripas enligt reglerna om efterarv. Detta eftersom en andel av din mormors egendom utgör arv efter din morfar som i motsvarande andel av din mormors kvarlåtenskap ska gå vidare till hans arvingar, det vill säga i första hand barn. Av ärvdabalken 3 kap. 3 § framgår att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, har orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång. Talan härom må dock ej väckas, sedan fem år förflutit från det gåvan mottogs.
Det är emellertid även, utifrån vad din skriver om din mormors demens, möjligt att gåvan bör ses som i grunden ogiltig. Det vill säga att hon på grund av sitt tillstånd inte haft tillräcklig insikt i vad gåvan innebar för att det ska kunna ses som en giltig rättshandling. I så fall ska den så gott det går återgå som om gåvan aldrig hade skett. Detta är en svår bedömning som det givetvis inte går att säga något om enbart på uppgifterna i frågan. Kanske kan det vara så att din mormor kan ha behov av en god man eller förvaltare som kan hjälpa henne ta tillvara hennes rätt och förvalta hennes egendom. Jag tycker ni ska ta kontakt med överförmyndarnämnden i din kommun för närmare råd.
Arvstvister som den ni hamnat i är naturligt nog ofta mycket uppslitande för en familj, särskilt om den behöver dras hela vägen till domstol. Kanske har ni någon neutral part som kan agera medlare mellan din mormor, mor och morbror? Blir det frågan om att ta till rättsliga regler rekommenderar jag er att ta kontakt med en advokat. Många advokatbyråer erbjuder kortare rättslig rådgivning till nedsatt taxa enligt rättshjälpslagen. Ring och fråga om så är fallet innan ni bokar tid. En vanlig hemförsäkring ska innehålla rättsskyddsförsäkring. Kontrollera med försäkringsbolaget om den aktuella tvisten täcks och vilka kostnader den ersätter.
Lycka till.
