Lawline svarar
Hej!
I Sambolagen, se https://lagen.nu/2003:376, 8 § 1 st, stadgas att när ett samboförhållande upphör, på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Med samboegendom avses egendom som har införskaffats för gemensam användning.
För att underlätta bodelningsförfarandet mellan samborna, precis som mellan äkta makar, kan reglerna om bodelningsförrättare tillämpas. I 26 § Sambolagen görs en hänvisning till 17 kap 1- 2, 4-9 §§ ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230, vilket möjliggör ett förordnande av bodelningsförrättare även vid delning av samboegendom. En bodelningsförrättare förordnas av rätten på en av sambornas begäran, då dessa inte kan enas om bodelningen själva, se 17 kap 1 § ÄktB. Ansökan ges in till Tingsrätten och i den skall anges den person man vill utse till bodelningsförrättare, vanligtvis är denna person advokat.
Vad som ingår i dennes uppgift är att bl a göra en andelsberäkning enligt 13- 15 §§ och lottläggning enligt 16- 17 §§ Sambolagen. I detta avseende skiljer det sig inte mycket från vad som gäller för bodelning mellan makar. Den största skillnaden är, som nämnts ovan, att bodelningen endast avser bostad och bohag som samborna köpt för gemensamt begagnande.
Bodelningsförrättaren skall vidare pröva alla tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen, se 17 kap 6 § ÄktB, som t ex vem det är som skall anses vara ägare till viss egendom. Han eller hon ska dock innan beslut tas försöka förlika parterna så gott det går där olika mening om saken råder.
Något som fortfarande är oklart är huruvida förrättaren också skall kunna handlägga övertaganderätten av bostad enligt 22 § Sambolagen. Man menar att det skulle vara egendomligt om en bodelningsförrättare vars huvudsakliga uppgift är att dela bostad och bohag som förvärvats för gemensamt användande, också skall bestämma om vem som har rätt att överta hela bostaden, efter en skälighetsbedömning av vilken av samborna som har störst behov av egendomen i fråga. Starkt för detta talar dock tids och kostnadsbesparande synpunkter.
Vidare inskränks bodelningsförrättarens behörighet till att han eller hon inte får avgöra i en fråga mellan samborna om en rättegång mellan dem skulle pågå, se 17 kap 6 § 2 st ÄktB. Skulle den möjligheten ha funnits skulle parternas ha gått miste om en möjlighet att senare åberopa förhållanden som han eller hon skulle ha kunnat ta upp för prövning av bodelningsförrättaren.
Bodelningsförrättarens beslut skall utmynna i en skriftlig bodelningshandling som parterna kan väcka klandertalan om, inom fyra veckor efter delgivningen, se 17 kap 6 § 2 st ÄktB, väcks ingen klandertalan av endera part har denne förlorat sin talan, se 17 kap 8 § ÄktB.
Med vänliga hälsningar,
