Lawline svarar
Hej.
Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637 ). Enligt 9 kap ÄB kan man förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente. Det innebär att testamentets delning skall följas som utgångspunkt. Det finns dock vissa regler som inskränker möjligheten att testamentera sin egendom. De viktigaste får sägas vara bestämmelserna om laglott i 7 kap ÄB och regeln i 3 kap 1 § ÄB som under vissa förutsättningar tillförsäkrar efterlevande make viss egendom.
Laglotten innebär att den avlidnes bröstarvingar, avser släktskap i rätt nedåtstigande led (se 2 kap 1 § ÄB), inte kan göras arvlösa. Regeln innebär att om testator har barn tillförsäkras de en viss kvotdel av boet. Laglotten utgör halva arvslotten. Praktiskt innebär det att om testator har två barn är deras arvslott hälften var. Deras laglott är då hälften av detta, alltså en fjärdedel var. Denna del har alltid bröstarvingen rätt att få. I fall då laglotten inte har respekterats kan bröstarvingen klandra testamentet för att utfå sin laglott.
Regeln i 3 kap 1 § ÄB, ofta benämnt som stora basbeloppsregeln, innebär att efterlevande makes egendom skall åtminstone bestå i egendom som motsvarar fyra basbelopp (för 2008 är basbeloppet 41 800 kr).
Sammanfattningsvis blir svaret på din fråga: Ja, men exempelvis om det finns bröstarvingar får deras rätt till laglott inte kränkas genom utdelningen enligt testamentet.
Med vänliga hälsningar
