Lawline svarar
Hej,
Av 12 kap. 1 § Ärvdabalken, som du hittar https://lagen.nu/1958:637 , framgår att 3 kap ÄB är direkt tillämpligt ifall din pappa var gift med den kvinna som han upprättade ett inbördes testamente ihop med. Är det emellertid så att de endast var samboende, blir det en fråga om testamentstolkning för att försöka utröna vad testatorns avsikt var. Möjligen kan man intolka att bestämmelser motsvarande 3 kap. ÄB ska gälla.
Av 3 kap framgår att ni som bröstarvingar har rätt till efterarv/sekundosuccession. Sekundosuccessorernas andel utgör normalt hälften av den efterlevande makens dödsbo, 3 kap 3 § 1 st. Andelen kan dock bli en annan – fördelningen ska nämligen motsvara det andelsförhållande som rådde vid den först avlidne makens död.
Exempel: Den först avlidne maken (make 1) hade enskild egendom till ett värde av 1 000 000 samt giftorättsgods om 250 000. Den efterlevande maken (make 2) hade vid tidpunkten för make 1:s död giftorättsgods till ett värde av 750 000. Make 1:s andel i boet blir således: 1 000 000 + [(250 000 + 750 000) / 2] = 1 500 000. Make 2:s andel blir (250 000 + 750 000) / 2 = 500 000. Den avlidne makens andel i boet blir 3/4 medan den efterlevande makens andel endast blir 1/4. Vid make 2:s död har sekundosuccessorerna rätt att få ut 3/4 av boets värde. Det bör i sammanhanget även nämnas att sekundosuccessorernas andel i den efterlevandes bo minskar i den mån de redan mottagit sin laglott.
Vad som sagts ovan om fördelningen av den efterlevande makens kvarlåtenskap gäller endast i den mån annat inte framgår av testamentet. Vidare finns det möjlighet att korrigera den efterlevandes kvarlåtenskap dels för det fall där boets värde har ökat till följd av arv gåva eller liknande, dels om boets värde har minskat till följd av exempelvis en gåva från den efterlevande maken utan tillbörlig hänsyn till er som efterarvingar. Detta framgår av 3 kap 3-4 §§ ÄB.
Med vänlig hälsning
