Lawline svarar
Hej!
Enligt huvudregeln är bröstarvingar den primära arvsklassen och delar således på arvet, 2 kap 1 § Ärvdabalken. Detta kan förbigås genom testamente 9 kap 1 § ÄB. Det är dock endast den så kallade disponibla kvoten som går att testamentera bort. Bröstarvingar har alltid enligt 7 kap rätt att utfå sin laglott. Laglotten är hälften av din arvslott. Arvslotten är det du skulle ha ärvt efter din far om inget testamente hade funnits. Hur stor del av kvarlåtenskapen det är beror på vilka andra arvsberättigade det finns, alltså om det finns fler bröstarvingar. Om ni exempelvis är två syskon och kvarlåtenskapen är 100´ är er arvslott 50 var. Laglotten är dock hälften av detta alltså har ni oavsett testamente alltid rätt att utfå 25 var. För utfående av laglotten måste du påkalla jämkning av testamentet 7 kap 3 § ÄB. I samma paragraf finner man att om detta inte görs inom 6 mån från erhållandet av testamente, genom att ge testamentstagaren sitt anspråk till känna eller genom att väcka talan mot densamme, förlorar man sin rätt.
Ett ytterligare skydd för dig är det förstärkta laglottskyddet, 7 kap 4 § ÄB. Här stadgas att om din far ger bort egendom under sin livstid som är att likställa med testamente ska denna egendom återbäras eller ersättas med det aktuella värdet och sedan fördelas enligt den legala arvsordningen i alla fall till den del som tillhör den disponibla kvoten. Som exempel på detta är om din far givit bort företaget till sin fru just med avsikt att det ska bli hennes efter hans död och han fortsätter att behålla den huvudsakliga nyttan. (Alltså att han kvarstår som den reelle ägaren av företaget.) Detta kan dock vara svårt att bevisa om hon är inblandad i företaget eller om han har skrivit över det på henne på grund av andra avsikter. Det är svårt att uttala sig om huruvida det förstärkta laglottskyddet skulle kunna tillämpas i ditt fall och det känns lite långsökt att tillämpa det förstärkta laglottskyddet på en sådan situation som du har beskrivit.
Det är svårt att lösa situationen utifrån de få fakta som angivits. Huvudregeln är såklart att var och en enbart förfogar över sin privata egendom. Något som kallas dold samäganderätt har ibland åberopas då egendom står skriven på den ena maken men då köpet möjliggjorts genom prestation av den andra maken. Man skall ha haft en vilja att bidra och genom att bidra vid förvärvet har man visat den andre parten att man vill ha samäganderätt till egendomen. För att man skall anses vara samägare krävs att man på något sätt har bidragit ekonomiskt vid förvärvet. Dold samäganderätt till företag är dock, vad jag har kunnat utläsa, än så länge ej erkänt av rättspraxis så det är mycket tvivelaktigt att det skulle kunna åberopas i situationer som denna.
Hoppas svaret har varit till någon hjälp och som sagt, du kommer aldrig att bli lottlös även om du inte kommer åt företagets tillgångar.
För mer information hittar du Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637
Med vänlig hälsning,
